Handhälsningsfallet en fråga om religionsfrihet + en liten personlig anekdot

Igår fälldes Arbetsförmedlingen i Stockholms Tingsrätt för diskriminering i ett fall där en man fått sin ersättning indragen sedan han inte tagit en kvinna i hand av religiösa skäl på ett företag där han erbjudits praktikplats. Arbetsförmedlingen döms till 60 000 i böter eftersom de diskriminerat mannen på grund av religion – företaget i fråga menade inte att handhälsningen var avgörande för att mannen inte fick platsen och hade inte heller rapporterat det till AF, men handläggaren där menade att det var fallet och drog in hans ersättning.

En del av de mer högljudda kommentarerna bland bloggar och kommentarsfält hojtar om att religion går före jämställdhet och om man sållar bort de som yrar om talibaner och terrorister så finns det en del att diskutera här. Jag har svårt att förstå att handhälsandet ska vara så viktigt och skulle vara så kränkande att inte bli hålsad på – i alla fall att det skulle vara ett så grundläggande problem att det inte går att hitta andra sätt att hälsa och vara artiga mot varandra. Självklart måste vi bemöta varandra med respekt, men att just handhälsningen skulle vara så central att det skulle gå före en öppenhet för olika traditioner har jag ärligt talat lite svårt att förstå. Snarare känns det rimligt att förstå den här diskussionen dels inom ramen för den ökande misstänksamheten och i vissa fall hatet mot muslimer, dels som en fråga om religionsfrihet.
När det gäller just det här fallet så är det viktigt att komma ihåg att det är arbetsförmedlingen och inte den icke-hälsade kvinnan som blivit fälld. Jag misstänker (även om jag ju inte är någon jurist och inte kan annat än spekulera) att det hade varit väldigt svårt att fälla företaget för diskriminering om han stämt för att han inte fått platsen, om det inte gått att visa att hälsandet var avgörande. Det stora problemet i det här fallet var ju att arbetsförmedlingen vad det verkar på eget bevåg gjorde bedömningen att handhälsningen var orsaken samt att det var grund för att dra in ersättningen – och alltså tyckte att det var rimligt att kräva att mannen skulle göra avsteg från sin religion för att få en praktikplats och därmed behålla ersättningen. Frågan i det här fallet är inte i min mening i första hand en spänning mellan religion och jämställdhet eller mellan en religiös sedvänja och svenska sedvänjor, utan en religionsfrihetsfråga i relation till myndighetsutövning och trygghetssystemen. Kan en handläggare på en myndighet uppfatta en persons religiösa utövning som något frivilligt som man kan avstå ifrån om det krävs för att få en praktikplats eller ett anvisat arbete, eller har personen ifråga rätt till utövande av sin religion? Om man ska hårddra det, skulle AF kunna anvisa en muslim praktikplats på ett grisslakteri? En ateist i en kristen församling?

Jag tänkte avsluta den här blogposten med en liten anekdot om den första (och hittills enda) gången det hänt mig att en muslimsk man inte handhälsat p? mig. Det inträffade på en forskningskonferens jag besökte i början på januari i USA om Islam och media, där jag vid konferensstarten började prata med en av de andra unga forskarna som, efter att vi pratat en stund och jag kom på att vi inte hälsat, inte tog min hand utan hälsade med handen mot hjärtat. Jag kan inte påstå att jag blev särskilt kränkt, snarare skämdes jag lite och tyckte att det var pinsamt att jag inte kunnat läsa situationen och haja hur det låg till och satt honom i en position som jag uppfattade att han tyckte var lite pinsam också. Någon dag senare under konferensen på ett mingel hamnade vi bredvid varandra igen och småpratade lite om våra respektive forskningsområden och så småningom förstod han att jag var präst i en kristen kyrka (vilket jag antog framstod som ganska exotiskt). Hans reaktion var då att fråga om jag kunde ge honom något råd, en ”spiritual guidance” – som religiös ledare hade jag kanske något att dela med mig av, även om han inte var kristen. Det är mycket få gånger, även under tiden då jag arbetade som präst, att något liknande hänt mig i ett kristet sammanhang. Även om hans religion hindrade honom från att ta i hand, utgjorde den inget hinder för att i någon mån uppfatta en ung (nåja) kristen kvinna som andlig eller religiös auktoritet.

Med denna historia vill jag egentligen inte säga något allmängiltigt om handhålsande eller islam eller jåmstålldhet eller något annat. Bara att saker ibland inte är fullt så ensidiga och enkla som de verkar.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , ,

Media: DN SvD

Debatten om muslimsk arvsr?tt del 1 – akademisk frihet

I fredags disputerade juristen Mosa Sayed p? en avhandling om islamisk arvsr?tt vid Uppsala universitet, n?got som v?ckt en del uppm?rksamhet inte minst p? grund av kritiken fr?n Dilsa Demirbag Sten i SvD i fredags. Demirbag Stens kritik f?ljer ungef?r de linjer man kan f?rv?nta sig, kritik av dels den m?ngkulturalistiska utg?ngspunkten, dels att islam (och, uppfattar jag det som, religioni allm?nhet) inte b?r f? utrymme eller s?rbehandling i det svenska r?ttsv?sendet. I grunden uppfattar jag denna artikel i linje med hennes ofta ?terkommande debattinl?gg med en sn?vt v?sterl?ndsk sekularism i grunden, uppfattningen att religion ?r helt en privatsak, helt upp tillindividen att v?lja somb?r h?llas borta fr?n allt offentligt liv. Denna grundsyn bem?ttes av min doktorandkollega Joel Halldorf p? samma debattsida idag.

Det jag tycker ?r intressant i detta ?r framf?r allt tv? saker: synen p? religion i det gemensamma/offentliga livet i Sverige, dels fr?gan om forskningens frihet och universitetens uppgift. Jag har inte l?st Sayeds avhandling och t?nker inte f?rsvara hans ?sikter eller slutsatser (?ven om jag misst?nker att jag skulle uppfatta dem annorlunda ?n Demirbag Sten och hennes p?hejare i kommentarsf?ltet) men jag vill g?rna f?rsvara hans r?tt att uttrycka dem. Och jag vill g?rna diskutera synen p? religion och vad det sekul?ra samh?llet ?r och b?r vara.

Mest skr?mmande tycker jag synen p? forskning som kommer fram, framf?r allt hos de efterf?ljande kommentarerna. Ryggm?rgsreflexen hos massa m?nniskor ?r att ifr?gas?tta universitetets legitimitet p? grund av en avhandling somde med all s?kerhet inte l?st och knappast skulle kunna kunna bed?ma den vetenskapliga kvaliteten p?. (Att Demirbag Sten har l?st avhandlingen betvivlar jag inte, jag syftar p? ?vriga debattanter). Att h?vda att man i juridiskt arbete inte skulle f? ifr?gas?tta grundlagen eller andra principer inneb?r en grav inskr?kning av den Akademiska friheten, och en missuppfattning av den juridiska forskningens roll. R?ttsvetenskap handlar inte om att f?lla domslut, att g?ra tolkningar av g?llande lag som en domstol g?r. Sj?lvklart ska man kunna diskutera och ifr?gas?tta slutsatser av forskning eller kritisera metod osv, men att vilja f?rbjuda eller ifr?gas?tta viss forskning som s?dan ?rn?got helt annat. Och jag misst?nker att det inte ?r n?n slump att det ?r just islam som v?cker s? starka ?sikter. Annars brukar det bara vara genusforskning som brukar f? kommentarsf?lten (och en och annan debatt?r) att ropa p? forskningsf?rbud.

G?llande synen p? religion s? ?terkommer jag till det i ett eget inl?gg.

En mer nyanserad kritik av Sayed finns hos Andreas Johansson Hein?.
Uuppdaterad 2010-02-06: efter att ha lagt upp inl?gget ig?r via telefonen har jag nu fixat till l?nkarna mm.

Jag vill ocks? p?peka att jag inte till?ter n?gra trakasserier eller olagligheter i kommentarerna p? min blogg. i det ing?r f?rtal. Den som har saklig kritik eller vill diskutera sakfr?gor ?r varmt v?lkommen, den som vill g?ra grundl?sa anklagelser om terrorism f?r g?ra det p? sin egen blogg.
L?s ?ven andra bloggares ?sikter om , , , , , , ,

N?gra inl?gg fr?n Almedalen

Som tidigare meddelats har jag varit i Almedalen och d?r h?ngt med Broderskap och bloggat p? deras blogg Kristen v?nster. Det har varit m?nga andra som skrivit och vi har tillsammans bevakat en l?ng rad seminarier och alla talen. H?r kommer en lista p? mina inl?gg, men jag kan varmt rekommendera att l?sa mer p? bloggen ?n bara de inl?ggen.

Peter Eriksson talade till de?r?da

religion och politik ? spretigt och?stort

N?trot ? bloggarna har f?r?ndrat?nyhetsfl?det

Religionsfrihet ? ett bortgl?mt perspektiv i?utrikespolitiken?

F?rvirrad utfr?gning av kyrkopolitiker (och andra) i?Domkyrkan

Mindre p?l?st?centerpartist

Morgonandakt tisdag ? det f?rlorade?myntet

Andra bloggar om: , , , , ,

Religionens ?terkomst: hot eller l?fte – eller en myt? Tal i Pastor Spaks park 31 maj 2009

Idag har jag h?llit tal i Pastor Spaks park i Enk?ping, ett m?te som h?lls varje ?r till minne av ”socialistpr?sten”? Spak som tog st?llning f?r arbetarnas sak och kom p? kant med kyrkan och etablissemanget. Varje ?r inbjuds n?gon talare att tala p? ett tema som p? n?got s?tt anknyter till Spak, och jag talade allts? om religion och politik.
K?ra m?tesdeltagare,
det ?r en stor gl?dje och v?ldigt hedersamt f?r mig att komma hit till Pastor Spaks park och f? h?lla tal p? hans dag. Som temat antyder ? religionens ?terkomst ? s? kommer det handla om religion och politik fr?n flera olika ing?ngar. En av dem ?r att jag sj?lv, precis som pastor Spak, ?r b?de pr?st och socialdemokrat, b?de har ett politiskt engagemang och min hemvist i Svenska kyrkan. En annan ing?ng ?r att jag ?r forskare i religionssociologi vid Uppsala universitet, ett ?mne som handlar just om religionens plats i samh?llet, och jag har bland annat ?gnat mig ?t fr?gor om religion och politik. Ytterligare en annan utg?ngspunkt ?r att vi ?r inne i ett intensivt val?r ? om en vecka g?r vi till val i Europarlamentet och i september ?r det kyrkoval. P? Europaniv?n ?r fr?gorna om religionens plats i politiken ?nnu mer p? agendan ?n i nationella val, och i kyrkoval handlar debatten kanske mer om politikens plats i religionen.

Har religionen gjort comeback-back i den svenska offentligheten och politiken? Fr?n att ha uppfattats som fr?nvarande och p? utd?ende f?r n?got eller ett par decennier sedan finns nu kyrkor och andra religioner p? agendan, s?v?l i det offentliga rummet som i politiken. ?r religionens ?terkomst ett faktum eller en myt? Tja, som i ganska m?nga sammanhang, s? beror det p? hur man st?ller fr?gan. Jag tror att religion ?terkommit p? dagordningen och blivit mer synlig, men att den i? s?v?l m?nniskors liv som samh?llet i stort inte f?r?ndrats s?rskilt mycket.

N?r de moderna samh?llsvetenskaperna, som sociologi, b?rjade studera hur m?nniskor och samh?llen fungerar i mitten och slutet p? 1800-talet, var de intresserade av religion. De ville, inspirerade av naturvetenskapens objektiva ansats unders?ka sociala fenomen med samma precision och m?tbarhet. De ville ocks? se p? m?nniskan och de sociala sammanhangen utifr?n, och f?rst? den framv?xande moderniteten och hur den f?r?ndrade samh?llena. Av sociologins f?der var det flera som intresserade sig f?r religion, och vilken funktion den fyllde f?r den sociala gemenskapen och samh?llet, snarare ?n det teologiska inneh?llet. Marx menade att religionen var ett uttryck f?r de fattigas och f?rtrycktas behov av tr?st eller mening, och var ?vertygad om att religionen skulle f?rsvinna i det klassl?sa samh?llet. Weber beskrev moderniteten som en rationalitet som alltmer skulle ta ?ver v?rlden och m?nskliga system och leda till en avf?rtrollning av v?rlden, d?r ?ven religionen skulle marginaliseras allt mer. Dessa syns?tt blev dominerande inom religionssociologin l?ng tid fram?t. Gemensamt f?r de flesta som studerade religionens plats i samh?llet ?tminstone fram till 1970-talet var att de i mer eller mindre grad ansl?t sig till den s? kallade sekulariseringstesen: att religion eller religi?s tro och modernitet inte g?r att kombinera, och att n?r ett samh?lle blir mer och mer modernt blir det per definition mindre och mindre religi?st. En del fokuserade fr?mst p? den offentliga niv?n ? en grundl?ggande del i vad som g?r ett samh?lle modernt ?r en ?kande differentiering och specialisering, allts? att varje institution f?r en allt mer avsmalnande och specifik uppgift. F?rr hade socknen ? som var b?de f?rsamling och kommun ? hand om allt fr?n skola till fattigv?rd, omsorg och husf?rh?r. Idag har varje myndighet, sektor eller institution hand om sin specifika bit. Kyrkan har g?tt fr?n att vara ett ?vergripande sammanhang till att bli en religi?s specialist, och d?rmed allt mer marginaliserad. Religionen skulle bli ? och det var b?de en f?rutsp?else och en uttalad ?nskan ? en privatsak, n?got den som ville kunde h?lla p? med men som inte hade plats i det offentliga. Andra sekulariseringsteoretiker specialiserade sig p? den individuella niv?n, och h?vdade att m?nniskor p? individniv? skulle bli allt mindre religi?sa s?v?l i tros?vertygelser som religi?st beteende. F?rklaringarna till det var flera ? n?gra menade som Marx att n?r m?nniskor f?r det b?ttre beh?ver de inte tron l?ngre, andra menade att rationaliteten skulle ta ?ver som f?rklaringsmodell, andra att pluralismen? – det faktum att m?nga olika anspr?k p? sanning finns n?rvarande samtidigt i m?nniskors medvetande ? skulle g?ra tron p? en sanning ?verhuvudtaget mindre sannolik.

P? m?nga s?tt ?r det h?r ju den bild som finns av religionens, eller i alla fall kyrkans och den kristna trons plats i Sverige idag. I vardagligt tal anv?nds ju ordet sekularisering ungef?r s?, som avkristning, att m?nniskor blir allt mindre troende, g?r mindre i kyrkan och att kyrkans st?llning och inflytande i samh?llet minskar. Och det st?mmer i viss m?n: ungef?r 10% (beroende p? hur man r?knar) s?ger sig tro p? Gud, ett f?tal procent g?r i kyrkan regelbundet, andelen som konfirmeras har halverats sen 70-talet, f?r att ta n?gra exempel. Samtidigt ?r bilden inte s? enkel.

Idag ?r sekulariseringstesen ifr?gasatt: det ?r uppenbart i det i stora delar a v?rlden ?r fullt m?jligt att kombinera modernitet och religiositet. Det klassiska exemplet ?r naturligtvis USA, men ?ven i m?nga utvecklingsl?nder g?r en snabbt v?xande ekonomi och modernisering hand i hand med religi?sa v?ckelser. Pingstr?relsen och andra karismatiska kyrkor v?xer enormt i Latinamerika, Asien och Afrika, och ?ven Islam v?xer p? m?nga h?ll. Fr?n att tidigare ha uppfattat Europa som f?reg?ngaren, d?r alla v?rldens l?nder mer eller mindre skulle f?lja samma utvecklingskurva, ?r norra och v?stra Europa snarast att betrakta som ett s?rfall, ett ?exceptional case? som religionssociologen Grace Davie kallat det.

?ven i Sverige ?r bilden mer komplex. Visserligen har m?nga av de processer jag beskrev tidigare realiserats i Sverige, och religionen uppfattas i stort som en privatsak, som n?got en liten, kanske lite udda minoritet h?ller p? med, eller n?got som ?r en lustig rest fr?n f?rr. I alla fall i vissa sammanhang. Men om man tittar p? siffrorna, s? ?r runt 73% av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan, och till det kommer alla medlemmar i de klassiska frikyrkorna, de ortodoxa och katolska f?rsamlingarna och ett v?xande antal muslimer och andra trosbek?nnare. En stor andel av alla barn i Sverige d?ps, och h?lften av alla vigslar ? som blir allt fler ? sker i kyrkan. En massiv majoritet av alla begravningar sker i n?got religi?st samfunds regi. N?r en kris intr?ffar, oavsett om den ?r av Tsunamim?tt eller en olycka p? en mindre ort, ?r kyrkan ofta samlingsplatsen. Kyrkornas och i viss m?n andra religioners n?rvaro p? sjukhus, skolor, f?ngelser och h?gskolor liksom i m?nga andra offentliga sammanhang ?r uppskattade och efterfr?gade och tas ofta f?r givna. ?r vi verkligen v?rldens mest sekulariserade land som ibland h?vdas?

Fr?gan i titeln handlade om religionens ?terkomst, vilket ju antyder att den varit borta. Har religionen ?terkommit ? eller alltid funnits men ?r mer synlig nu? Jag lutar ?t det senare. Vissa samh?llsf?r?ndringar ?r reella, framf?r allt att vi genom migrationen till Sverige idag har en m?ngd olika religi?sa grupper och individer, varav m?nga inte alls har samma inst?llning som blivit norm i Sverige, att tron och religionen ska vara en privatsak. Det byggs mosk?er och tempel, vi ser hijabs och turbaner och andra kl?desplagg, allt fler vill ha r?tt att ut?va sin religion ?ven i det offentliga. Och ?tskiljandet av Svenska kyrkan fr?n staten har inte lett till att kyrkan marginaliserats utan snarare blivit en fri akt?r som b?rjar inse sig efterfr?gad. Man kan nog ocks? se mer av ett ifr?gas?ttande av att 1900-talets moderna rationalitet som trodde sig kunna erbjuda l?sningar p? allt inte riktigt r?ckte till. Den avf?rtrollning som Weber pratade om har i n?gon m?n v?nt och m?nga talar om en l?ngtan efter mystik och andlighet, att vi inte har svaren p? alla fr?gor. Mening, sammanhang, riter och ber?ttelser beh?vs.

Samtidigt kan man fundera p? vilken religion som ?terkommer, eller snarare blivit mer synlig. En utvecklingstendens som varit tydlig i alla fall i v?sterlandet ?r det som har kallats ?the turn to the self?, allts? en v?ndning in?t, mot sig sj?lv. Om gudstro f?rr helt var inriktad p? en Gud som var transcendent, dvs n?got utanf?r, ovanf?r, l?ngt borta, n?got helt annorlunda, uppfattar m?nniskor idag mycket mer av att gud ?r immanent, n?got inom varje m?nniska, en inre kraft. I samspel med den tilltagande individualiseringen g?r det ibland mot att man uppfattar individen i sig, jaget, som heligt. Kombinerandet av element fr?n olika traditioner ?r vanligt, och d?r det som funkar f?r mig ?r det som ?r anv?ndbart och sant. Samtidigt v?xer ocks?, kanske i reaktion till detta, de mer konservativa och i vissa fall fundamentalistiska grupper, med enkla regler och f?rdiga svar, ett helt paket av ?sikter och livsstil.

Nu har jag talat om den svenska situationen. Internationellt och globalt ?r det onekligen s? att religion f?tt ny politisk kraft, eller ?tminstone blivit en viktigare faktor f?r att f?rst? konflikter. Efter 11 september 2001 uppfattas islamismen som ?tminstone den amerikanska v?rldsordningens fiende, och har d?rmed i n?gon m?n tagit kommunismens plats p? den konfliktaxel mot vilken vi sorterar v?rlden. Det ?r otvetydigt s? att religion, kanske sedan revolutionen i Iran 1979 blivit allt viktigare som legitimeringsgrund och kanske man kan s?ga organisering eller plattform f?r politiska anspr?k och politiska konflikter i v?rlden. Fr?gan ?r dock om det ?r religionen i sig eller snarare just en samlingspunkt med i minst lika h?g grad politiska motiv som andliga.

?r d? religionens ?terkomst eller n?rvaro i det offentliga livet och i politiken ett hot eller ett l?fte? Jag skulle vilka h?vda att den har potential f?r b?de och. Det beror p? i vilka sammanhang, p? vilket s?tt och vilken religion som dyker upp. Ofta n?r m?nniskor s?ger att religion och politik inte har med varandra att g?ra, uppfattar jag det som att man f?ruts?tter att tron eller religionen ?r en konservativ kraft. Det uppfattas som ett likhetstecken mellan religion & politik och kristen h?ger. Men s? ?r inte fallet, varken i Sverige eller utomlands. Det finns en kristen v?nster, och det finns m?nga troende m?nniskor som kanske inte k?nner sig s? bekv?ma med h?ger-v?nsterskalans etiketter, men som har ett brinnande engagemang f?r solidaritet, j?mlikhet, en v?rld d?r s?v?l milj som m?nniskor behandlas med r?ttvisa och respekt, grundade i progressiva v?rderingar.

I de sammanhang d?r religionens n?rvaro ska ses som ett l?fte, n?got positivt, finns det flera utg?ngspunkter. Ofta handlar det om m?nniskor som har sin tro som grund f?r engagemanget. D?r en ?vertygelse om m?nniskors lika v?rde grundat i tron att m?nniskan ?r skapad till Guds avbild, en l?ngtan att bygga guds rike leder till konkret politiskt engagemang. S? har det varit ocks? f?r mig ? jag har varit kristen hela mitt liv, men blev socialdemokrat f?rst i vuxen ?lder efter att ha insett att min tro p? solidaritet som v?ckt ett internationellt engagemang ocks? innebar att jag beh?vde engagera mig f?r ett mer solidariskt samh?lle h?r hemma. F?r mig ?r inte mina politiska uppdrag i kommunen eller inom studentpolitiken n?got annat ?n min tro, utan ?r snarare uttryck f?r min vilja att s?tta tron i handling och bidra till att g?ra tillvaron lite b?ttre i de sammanhang jag finns. Sen kan ocks? religionen vara en konstruktiv kraft inte bara p? individniv? utan ocks? i samh?llet. Inte minst det sociala arbete och de m?jligheter kyrkor och f?rsamlingar kan vara som plats f?r samtal, som lokal organisat?r och som kanal ut i grupper som samh?llet annars kan ha sv?rt att n?.

Det som jag ser som hotet, eller problemet med religionens n?rvaro i politiken, ?r framf?r allt n?r det anv?nds som legitimering. Det m?ste vara tydligt vilket mandat man som politiker verkar p?, och vad som ?r den gemensamma grunden. Den som ?r folkvald ? eller andra som verkar inom politiken f?r den delen ? kan inte ha n?gon annan legitimeringsgrund ?n de demokratiska besluten och majoriteten. Visserligen kan ens eget samvete s?ga en vad som ?r r?tt och fel men att h?vda religi?sa sanningar f?r att en viss politik ?r n?dv?ndig ? och exempel finns inte s? l?ngt borta, som f?rbuden mot abort i flera EU-l?nder. Oavsett hur man sj?lv ser p? fr?gan, s? blir det i mina ?gon mycket problematiskt om en lagstiftning ska bygga p? annat ?n majoritetens vilja, och att n?gon st?ndpunkt i princip ?r oantastlig, s? l?nge den inte kr?nker m?nskliga r?ttigheter eller annat skydd,

Ibland anv?nds ocks? religion f?r att g?mma en politisk agenda ? oftast en konservativ s?dan. Det h?nder inte s?llan att m?nniskor h?vdar att de bara vill det som ?r allm?nna kristna ?vertygelser, men som inneb?r tydligt konservativa f?rslag i realiteten. Det finns ?verhuvudtaget en tendens att uppfatta v?nster?sikter eller progressiva v?rderingar som just politiska medan liberala eller konservativa ?sikter uppfattas som n?gon sorts status quo eller sunt f?rnuft utan politisk anstrykning. D? kan det ju vara extra tacksamt att h?vda att det ?r problematiskt med politik och religion om man sj?lv vill h?vda att ens egna ?sikter inte ?r politiska.

Men faktum ?r att det finns ingen sj?lvklar kristen politik eller religi?s konsekvens. Genom historiens lopp har tron och religionens anv?nds f?r att organisera befrielser?relser och f?r att f?rtrycka ursprungsbefolkningar, den har lett till krig och till fred och f?rsoning. Tron har en kraft att g?ra m?nniskor brinnande, att samla och ge kraft, men den kan ocks? missbrukas. Och ?ven om man ?r n?gorlunda ?verens om m?len, beh?ver en kristen eller muslim inte vara ?verens med sina trosbr?der och -systrar om vilka v?gar och medel som ?r b?st. Det st?r inget i Bibeln om hur man ska organisera v?lf?rdstj?nster i ett postindustriellt samh?lle eller om v?rnskatt eller studiemedelssystem. Det handlar om att hitta en helhetssyn utifr?n sina v?rderingar och sin tro och sina erfarenheter.

F?r mig ? om jag ska vara lite personlig ? har det mycket handlat om att f? vara en hel m?nniska. N?r m?nniskor s?ger att tro och politik inte h?nger ihop och vill skilja de ?t fullst?ndigt, d? f?r jag lite problem. Jag ?r kristen, har valt att ?gna mitt liv i kyrkans tj?nst och min tro och min hemh?righet hos Kristus ?r en av mina viktigaste identiteter. Det kan jag inte kliva ur. Och ?ven om man kan h?vda att det ska vara en privatsak s? ?r det inte det ? det ?r en grundl?ggande del av mig och en viktig del av min tro ?r den f?r konsekvenser f?r hur jag lever mitt liv och vilket ansvar jag har f?r att g?ra v?rdlen omkring mig till en b?ttre plats att leva i, inte bara f?r mig. Och s? finns det andra som menar att kristen kan man ju vara men partipolitisk, det blir problematisk. Men f?r mig ?r ?ven det en grundl?ggande del, att jag vill ta st?llning, vill ge mitt st?d f?r den v?g fram?t som jag tror leder till en r?ttvisare v?rld och ett varmare samh?lle. Ett s?tt att hitta gemensamma l?sningar p? gemensamma problem, d?r var och en inte ?r l?mnad f?r sig sj?lv utan d?r vi hittar samh?llssystem f?r att b?ra varandras b?rdor och ?lska v?r n?sta. Sedan kan man g?ra det p? olika s?tt, men f?r mig har partipolitiken dels varit ett s?tt att bek?nna f?rg och f?rdjupa mig ideologiskt, dels ett s?tt att vara med och ta ansvar d?r jag kan. S? jag st?r h?r, som kristen och socialdemokrat, och kan inte annat. Jag har stor respekt f?r att m?nniskor har andra uppfattningar och kommer till andra slutsatser, men f?r mig h?nger det ihop.

S? jag t?nker r?sta s p? s?ndag, f?r jag tror att vi beh?ver ett mer solidariskt Europa, och jag t?nker kryssa en broderskapare, S?dert?ljetjejen Evin Cetin som vill arbeta f?r ett mer solidariskt flyktingmottagande och en ansvarsfull utrikespolitik, fr?gor om f?ljt mig och engagerat mig liksom m?nga andra kristna i v?rt land. Och d?rf?r, f?r att jag ?r kristen och socialdemokrat, kandiderar jag sj?lv i valet till Svenska kyrkan i september och vill forts?tta arbeta i kyrkom?tet f?r en kyrka som finns d?r m?nniskor finns, som kan predika evangelium till befrielse och uppr?ttelse f?r alla m?nniskor och som pr?glas av frihet, j?mlikhet, solidaritet och h?llbarhet.

Om pastor Spak kom i konflikt med omv?rlden n?r han agiterade och talade politik fr?n predikstolen, s? ?r det inte heller alltid l?tt att tala om Gud och sin tro i den politiska talarstolen. Och visst finns det ibland risker med m?tet mellan tro och politik. Men ?ven om religionens ?terkomst i viss m?n ?r en myt,? s? ?r det onekligen s? att det kommer finnas m?nniskor som drivs av sin tro i politiken och religi?sa f?rsamlingar och organisationer som har mycket att bidra med f?r att bygga en lite b?ttre, lite mer solidarisk, lite r?dare och lite gr?nare v?rld. Det ?r en kraft att r?kna med.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , ,

Tuulikki Koivunen Bylund vann – men det blir en andra omg?ng

Idag har det varit biskopsval i H?rn?sand, och den f?rsta omg?ngen vann av Domprosten i Uppsala, Tuulikki Koivunen Bylund. Dock blir det en andra omg?ng eftersom hon ”bara” fick drygt 40% av r?sterna och inte den majoritet som kr?vs. I andra omg?ngen m?ter hon Ingemar S?derstr?m som fick 23%. Valet avg?rs 8/4. L?s mer hos kyrkans tidning eller H?rn?sands stift.

BIlden kommer fr?n h?rn?sands stifts hemsida.

Kr?nika om den onyanserade debatten om ”islamiseringen” i Roseng?rd

Det har blivit intensiv debatt efter rapporten om islamisering i Roseng?rd och hur den debatterades i Aktuellt i onsdags. Jag har skrivit en kr?nika om problemet med en onyanserad och okunnig mediadebatt p? s-studenters libertas.nu:

En onyanserad islamdebatt skapar mots?ttningar

N?gra l?nkar: Rapporten i sin helhet, aktuellts?ndningen, sydsvenskan, svd

Andra bloggar om: , , , , , ,

Sp?nnande hedersdoktorsf?rel?sning i Uppsala idag

P? fredag promoveras ett antal nya doktorer vid Uppsala universitet, och samtidigt ett antal hedersdoktorer. En av hedersdoktorerna vid teologiska fakulteten ?r en av mina forskaridoler, professor Linda Woodhead vid Lancaster University. Hon ?r i grunden religionssociolog men har gjort ett antal olika studier med olika inriktningar, s?v?l lokala kvalitativa studier som teoretisk begreppsutveckling. Hon har forskat inte minst om ”spirituality” (ung nyandlighet men i en vidare bem?rkelse) och olika studier av kvinnors religiositet. Trots sin i sammanhanget ringa ?lder, hon ?r f?dd 1964, ?r hon ledare f?r ett gigantiskt forskningsprojekt finansierat av de brittiska forskningsr?den, The religion and society programme.

Woodhead h?ller en ?ppen f?rel?sning i Uppsala idag kl 14.15 i universitetshuset sal IV, som kommer att utg? fr?n hennes senaste forskning om sl?jan som symbol, dess anv?ndning och betydelse.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Svenska kyrkan f?rbereder sig f?r k?nsneutral ?ktenskapslag

Efter m?nga ?rs diskussioner verkar ju nu ?ntligen den k?nsneutrala ?ktenskaplagen bli verklighet, om ?n efter en m?rklig parlamentarisk l?sning med motioner ist?llet f?r proposition fr?n en oenig regering. Hur som, statsministern har utlovat en lag?ndring till sommaren, och nu har Svenska kyrkan b?rjat f?rbereda sig f?r vad en k?nsneutral ?ktenskapslag kommer inneb?ra.

Enlig kyrkans tidning p?g?r nu arbetet i kyrkostyrelsen med att snabbt f? fram ett f?rslag p? hur en vigselordning skulle kunna se ut, och tanken ?r att det ska bli en ordning som kan anv?ndas av alla brudpar oavsett om de ?r av olika eller samma k?n. Ordningen m?ste n?mligen ut p? remiss i tre m?nader och d?refter tas som f?rslag i kyrkostyrelsen senast i maj f?r att kunna l?ggas inf?r ?rets kyrkom?te. D? skulle en k?nsneutral ?ktenskapsritual kunna finnas om inte till lag?ndringen s? i alla fall till ?rsskiftet – under f?ruts?ttningen att kyrkom?tet s?ger ja.

Planeringschef Anders Lindberg (som ?r ansvarig tj?nsteman f?r fr?gan hos kyrkostyrelsen) trycker i artikeln p? att det h?r inte inneb?r n?got beslut eller viljeinriktning fr?n kyrkostyrelsen utan bara ska ses som en f?rberedelse f?r ett beslut som kommer att komma. Om statsapparen ibland ?r l?ngsam ?r kyrkan ofta ?nnu l?ngsammare i sitt beslutsfattande, och ska fr?gan inte helt hamna i bakvattnet beh?vs att beslut i ?r.

Samtidigt tyder det h?r ju p? att kyrkostyrelsen kommer att f?resl? att Svenska kyrkan ska beh?lla vigselr?tten och acceptera den nya lagstiftningen. Jag m?ste s?ga att jag ?r lite positivt ?verraskad ?ver utvecklingen – n?r den h?r fr?gan b?rjade diskuteras p? allvar i kyrkan f?r n?gra ?r sedan trodde jag att den k?nsneutrala ?ktenskapslagstiftningen skulle inneb?ra att kyrkan avsade sig vigselr?tten (n?got som s?kert andra samfund kommer att g?ra) och att ?ktenskapet blev helt civilr?ttsligt. I oktober 2005 skrev jag f?ljande p? bloggen:

?ven om det kommer ta ett tag, ?r jag r?tt s?ker p? att vi inom ett decenium har en k?nsneutral ?ktenskapslag, enbart borgerlig vigsel samt v?lsignelseakter f?r alla ing?ngna ?ktenskap – oavsett om dessa ?r sam- eller tv?k?nade. Det ?r en utveckling jag verkligen v?lkomnar.

Jag verkar allts? ha f?tt fel, inte bara i sak utan att utvecklingen ocks? g?tt fortare ?n jag hoppades d?. ? andra sidan kan ju ytterligare saker h?nda. D? tog jag ocks? st?llning f?r ett avskaffande av den kyrkliga vigselr?tten, en h?llning jag i princip fortfarande delar i teorin. Samtidigt har jag insett att nu ?r en d?lig tidpunkt att avskaffa vigselr?tten av flera sk?l, och om vigselr?tten inte ?r ett hinder f?r Svenska kyrkan att v?lkomna alla par, ?r den inte heller n?got st?rre problem i min mening.

Jag m?ste ocks? s?ga att det gl?der mig enormt om man lyckas f? till ett ritual som kan anv?das av alla par. S?kert kommer det finnas alternativa formuleringar som paret sj?lva kan v?lja bland – s? ser ju vigselritualet ut idag – d?r n?gra fomuleringar ?r mer traditionella medan andra ?ppna. Men oavsett vilka k?n de tv? kontrahenterna har, s? ?r dagens vigselritual problematiskt i hur det ?r formulerat kring m?n och kvinnor och kring relationer d?r det finns goda sk?l f?r en ?versyn. Det r?cker inte med speciall?sningar f?r s?rskilda situationer om en modern teologi om k?rlek, ?ktenskap och relationer ska manifesteras i kyrkan, vi m?ste fundera p? hur vi formulerar oss ?ven i de situationer som vi uppfattar som ”vanliga”. Kanske s?ger det minst lika mycket om hur ?ppen och v?lkomnande kyrkan egentligen ?r.

L?s ?ven andra bloggares intressanta ?sikter om , , , , , ,

?

Stor forskningssatsning p? religion som samh?llsfaktor

Ig?r tillk?nnagav Vetenskapsr?det vilka 20 s?rskilt starka forskningsmilj?er i Sverige som tilldelats sk Linn?st?d. Det ?r stora anslag, 5-10 miljoner ?rligen ?ver upp till 10 ?rs tid f?r forskningssatsningar inom olika omr?den. Och f?rutom att det alltid ?r kul n?r det delas ut mycket pengar det forskning, s? ?r det extra roligt att ett av dessa omr?den ?r p? mitt forskningscentrum! Ans?kan Religion som samh?llsfaktor ? aktuella utmaningar f?r demokrati och r?ttssamh?lle/The Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy var allts? en av dem som beviljades st?d – och nu inr?ttas ett sk Centre of Excellence med forskare fr?n framf?r allt teologiska och juridiska fakulteterna som i fem olika teman ska forska kring religionens p?verkan p? samh?llet. Och i ett av dessa teman (om samspelet mellan samh?llsf?r?ndring och religi?s f?r?ndring) ska min kommande avhandling ing?. Huvuds?kande ?r min professor Anders B?ckstr?m och f?r Juridiska fakulteten ?r dekan Maarit J?nter? Jareborg ansvarig.

F?rutom att det s?klart k?nns supersp?nnande att f? ing? i en s?dan h?r forskningssatsning s? k?nns det framf?r allt j?tteroligt att Vetenskapsr?det vill satsa p? forskning kring religionens samh?llsrelevans. M?nga religionsvetare har k?nt av ett ?kande intresse, och fr?gor kring religion och politik, religion i offentligheten och religionsfr?gor i samband med lagstiftning – inte minst familjer?tt – ?r aktuella och br?nnande. Att det nu ges m?jlighet att ta ett stort samlat tv?rvetenskaplig grepp kring dessa tror jag kan intressera fler ?n bara de redan engagerade religionsforskarna.

Mer om Impact of religion kan man l?sa i ans?kan som finns i sin helhet h?r (pdf p? engelska) eller den svenska popul?rvetenskapliga sammanfattningen h?r (pdf).

Uppdatering: Kyrkans tidning skriver om projektet.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , ,