Religionens ?terkomst: hot eller l?fte – eller en myt? Tal i Pastor Spaks park 31 maj 2009

Idag har jag h?llit tal i Pastor Spaks park i Enk?ping, ett m?te som h?lls varje ?r till minne av ”socialistpr?sten”? Spak som tog st?llning f?r arbetarnas sak och kom p? kant med kyrkan och etablissemanget. Varje ?r inbjuds n?gon talare att tala p? ett tema som p? n?got s?tt anknyter till Spak, och jag talade allts? om religion och politik.
K?ra m?tesdeltagare,
det ?r en stor gl?dje och v?ldigt hedersamt f?r mig att komma hit till Pastor Spaks park och f? h?lla tal p? hans dag. Som temat antyder ? religionens ?terkomst ? s? kommer det handla om religion och politik fr?n flera olika ing?ngar. En av dem ?r att jag sj?lv, precis som pastor Spak, ?r b?de pr?st och socialdemokrat, b?de har ett politiskt engagemang och min hemvist i Svenska kyrkan. En annan ing?ng ?r att jag ?r forskare i religionssociologi vid Uppsala universitet, ett ?mne som handlar just om religionens plats i samh?llet, och jag har bland annat ?gnat mig ?t fr?gor om religion och politik. Ytterligare en annan utg?ngspunkt ?r att vi ?r inne i ett intensivt val?r ? om en vecka g?r vi till val i Europarlamentet och i september ?r det kyrkoval. P? Europaniv?n ?r fr?gorna om religionens plats i politiken ?nnu mer p? agendan ?n i nationella val, och i kyrkoval handlar debatten kanske mer om politikens plats i religionen.

Har religionen gjort comeback-back i den svenska offentligheten och politiken? Fr?n att ha uppfattats som fr?nvarande och p? utd?ende f?r n?got eller ett par decennier sedan finns nu kyrkor och andra religioner p? agendan, s?v?l i det offentliga rummet som i politiken. ?r religionens ?terkomst ett faktum eller en myt? Tja, som i ganska m?nga sammanhang, s? beror det p? hur man st?ller fr?gan. Jag tror att religion ?terkommit p? dagordningen och blivit mer synlig, men att den i? s?v?l m?nniskors liv som samh?llet i stort inte f?r?ndrats s?rskilt mycket.

N?r de moderna samh?llsvetenskaperna, som sociologi, b?rjade studera hur m?nniskor och samh?llen fungerar i mitten och slutet p? 1800-talet, var de intresserade av religion. De ville, inspirerade av naturvetenskapens objektiva ansats unders?ka sociala fenomen med samma precision och m?tbarhet. De ville ocks? se p? m?nniskan och de sociala sammanhangen utifr?n, och f?rst? den framv?xande moderniteten och hur den f?r?ndrade samh?llena. Av sociologins f?der var det flera som intresserade sig f?r religion, och vilken funktion den fyllde f?r den sociala gemenskapen och samh?llet, snarare ?n det teologiska inneh?llet. Marx menade att religionen var ett uttryck f?r de fattigas och f?rtrycktas behov av tr?st eller mening, och var ?vertygad om att religionen skulle f?rsvinna i det klassl?sa samh?llet. Weber beskrev moderniteten som en rationalitet som alltmer skulle ta ?ver v?rlden och m?nskliga system och leda till en avf?rtrollning av v?rlden, d?r ?ven religionen skulle marginaliseras allt mer. Dessa syns?tt blev dominerande inom religionssociologin l?ng tid fram?t. Gemensamt f?r de flesta som studerade religionens plats i samh?llet ?tminstone fram till 1970-talet var att de i mer eller mindre grad ansl?t sig till den s? kallade sekulariseringstesen: att religion eller religi?s tro och modernitet inte g?r att kombinera, och att n?r ett samh?lle blir mer och mer modernt blir det per definition mindre och mindre religi?st. En del fokuserade fr?mst p? den offentliga niv?n ? en grundl?ggande del i vad som g?r ett samh?lle modernt ?r en ?kande differentiering och specialisering, allts? att varje institution f?r en allt mer avsmalnande och specifik uppgift. F?rr hade socknen ? som var b?de f?rsamling och kommun ? hand om allt fr?n skola till fattigv?rd, omsorg och husf?rh?r. Idag har varje myndighet, sektor eller institution hand om sin specifika bit. Kyrkan har g?tt fr?n att vara ett ?vergripande sammanhang till att bli en religi?s specialist, och d?rmed allt mer marginaliserad. Religionen skulle bli ? och det var b?de en f?rutsp?else och en uttalad ?nskan ? en privatsak, n?got den som ville kunde h?lla p? med men som inte hade plats i det offentliga. Andra sekulariseringsteoretiker specialiserade sig p? den individuella niv?n, och h?vdade att m?nniskor p? individniv? skulle bli allt mindre religi?sa s?v?l i tros?vertygelser som religi?st beteende. F?rklaringarna till det var flera ? n?gra menade som Marx att n?r m?nniskor f?r det b?ttre beh?ver de inte tron l?ngre, andra menade att rationaliteten skulle ta ?ver som f?rklaringsmodell, andra att pluralismen? – det faktum att m?nga olika anspr?k p? sanning finns n?rvarande samtidigt i m?nniskors medvetande ? skulle g?ra tron p? en sanning ?verhuvudtaget mindre sannolik.

P? m?nga s?tt ?r det h?r ju den bild som finns av religionens, eller i alla fall kyrkans och den kristna trons plats i Sverige idag. I vardagligt tal anv?nds ju ordet sekularisering ungef?r s?, som avkristning, att m?nniskor blir allt mindre troende, g?r mindre i kyrkan och att kyrkans st?llning och inflytande i samh?llet minskar. Och det st?mmer i viss m?n: ungef?r 10% (beroende p? hur man r?knar) s?ger sig tro p? Gud, ett f?tal procent g?r i kyrkan regelbundet, andelen som konfirmeras har halverats sen 70-talet, f?r att ta n?gra exempel. Samtidigt ?r bilden inte s? enkel.

Idag ?r sekulariseringstesen ifr?gasatt: det ?r uppenbart i det i stora delar a v?rlden ?r fullt m?jligt att kombinera modernitet och religiositet. Det klassiska exemplet ?r naturligtvis USA, men ?ven i m?nga utvecklingsl?nder g?r en snabbt v?xande ekonomi och modernisering hand i hand med religi?sa v?ckelser. Pingstr?relsen och andra karismatiska kyrkor v?xer enormt i Latinamerika, Asien och Afrika, och ?ven Islam v?xer p? m?nga h?ll. Fr?n att tidigare ha uppfattat Europa som f?reg?ngaren, d?r alla v?rldens l?nder mer eller mindre skulle f?lja samma utvecklingskurva, ?r norra och v?stra Europa snarast att betrakta som ett s?rfall, ett ?exceptional case? som religionssociologen Grace Davie kallat det.

?ven i Sverige ?r bilden mer komplex. Visserligen har m?nga av de processer jag beskrev tidigare realiserats i Sverige, och religionen uppfattas i stort som en privatsak, som n?got en liten, kanske lite udda minoritet h?ller p? med, eller n?got som ?r en lustig rest fr?n f?rr. I alla fall i vissa sammanhang. Men om man tittar p? siffrorna, s? ?r runt 73% av befolkningen medlemmar i Svenska kyrkan, och till det kommer alla medlemmar i de klassiska frikyrkorna, de ortodoxa och katolska f?rsamlingarna och ett v?xande antal muslimer och andra trosbek?nnare. En stor andel av alla barn i Sverige d?ps, och h?lften av alla vigslar ? som blir allt fler ? sker i kyrkan. En massiv majoritet av alla begravningar sker i n?got religi?st samfunds regi. N?r en kris intr?ffar, oavsett om den ?r av Tsunamim?tt eller en olycka p? en mindre ort, ?r kyrkan ofta samlingsplatsen. Kyrkornas och i viss m?n andra religioners n?rvaro p? sjukhus, skolor, f?ngelser och h?gskolor liksom i m?nga andra offentliga sammanhang ?r uppskattade och efterfr?gade och tas ofta f?r givna. ?r vi verkligen v?rldens mest sekulariserade land som ibland h?vdas?

Fr?gan i titeln handlade om religionens ?terkomst, vilket ju antyder att den varit borta. Har religionen ?terkommit ? eller alltid funnits men ?r mer synlig nu? Jag lutar ?t det senare. Vissa samh?llsf?r?ndringar ?r reella, framf?r allt att vi genom migrationen till Sverige idag har en m?ngd olika religi?sa grupper och individer, varav m?nga inte alls har samma inst?llning som blivit norm i Sverige, att tron och religionen ska vara en privatsak. Det byggs mosk?er och tempel, vi ser hijabs och turbaner och andra kl?desplagg, allt fler vill ha r?tt att ut?va sin religion ?ven i det offentliga. Och ?tskiljandet av Svenska kyrkan fr?n staten har inte lett till att kyrkan marginaliserats utan snarare blivit en fri akt?r som b?rjar inse sig efterfr?gad. Man kan nog ocks? se mer av ett ifr?gas?ttande av att 1900-talets moderna rationalitet som trodde sig kunna erbjuda l?sningar p? allt inte riktigt r?ckte till. Den avf?rtrollning som Weber pratade om har i n?gon m?n v?nt och m?nga talar om en l?ngtan efter mystik och andlighet, att vi inte har svaren p? alla fr?gor. Mening, sammanhang, riter och ber?ttelser beh?vs.

Samtidigt kan man fundera p? vilken religion som ?terkommer, eller snarare blivit mer synlig. En utvecklingstendens som varit tydlig i alla fall i v?sterlandet ?r det som har kallats ?the turn to the self?, allts? en v?ndning in?t, mot sig sj?lv. Om gudstro f?rr helt var inriktad p? en Gud som var transcendent, dvs n?got utanf?r, ovanf?r, l?ngt borta, n?got helt annorlunda, uppfattar m?nniskor idag mycket mer av att gud ?r immanent, n?got inom varje m?nniska, en inre kraft. I samspel med den tilltagande individualiseringen g?r det ibland mot att man uppfattar individen i sig, jaget, som heligt. Kombinerandet av element fr?n olika traditioner ?r vanligt, och d?r det som funkar f?r mig ?r det som ?r anv?ndbart och sant. Samtidigt v?xer ocks?, kanske i reaktion till detta, de mer konservativa och i vissa fall fundamentalistiska grupper, med enkla regler och f?rdiga svar, ett helt paket av ?sikter och livsstil.

Nu har jag talat om den svenska situationen. Internationellt och globalt ?r det onekligen s? att religion f?tt ny politisk kraft, eller ?tminstone blivit en viktigare faktor f?r att f?rst? konflikter. Efter 11 september 2001 uppfattas islamismen som ?tminstone den amerikanska v?rldsordningens fiende, och har d?rmed i n?gon m?n tagit kommunismens plats p? den konfliktaxel mot vilken vi sorterar v?rlden. Det ?r otvetydigt s? att religion, kanske sedan revolutionen i Iran 1979 blivit allt viktigare som legitimeringsgrund och kanske man kan s?ga organisering eller plattform f?r politiska anspr?k och politiska konflikter i v?rlden. Fr?gan ?r dock om det ?r religionen i sig eller snarare just en samlingspunkt med i minst lika h?g grad politiska motiv som andliga.

?r d? religionens ?terkomst eller n?rvaro i det offentliga livet och i politiken ett hot eller ett l?fte? Jag skulle vilka h?vda att den har potential f?r b?de och. Det beror p? i vilka sammanhang, p? vilket s?tt och vilken religion som dyker upp. Ofta n?r m?nniskor s?ger att religion och politik inte har med varandra att g?ra, uppfattar jag det som att man f?ruts?tter att tron eller religionen ?r en konservativ kraft. Det uppfattas som ett likhetstecken mellan religion & politik och kristen h?ger. Men s? ?r inte fallet, varken i Sverige eller utomlands. Det finns en kristen v?nster, och det finns m?nga troende m?nniskor som kanske inte k?nner sig s? bekv?ma med h?ger-v?nsterskalans etiketter, men som har ett brinnande engagemang f?r solidaritet, j?mlikhet, en v?rld d?r s?v?l milj som m?nniskor behandlas med r?ttvisa och respekt, grundade i progressiva v?rderingar.

I de sammanhang d?r religionens n?rvaro ska ses som ett l?fte, n?got positivt, finns det flera utg?ngspunkter. Ofta handlar det om m?nniskor som har sin tro som grund f?r engagemanget. D?r en ?vertygelse om m?nniskors lika v?rde grundat i tron att m?nniskan ?r skapad till Guds avbild, en l?ngtan att bygga guds rike leder till konkret politiskt engagemang. S? har det varit ocks? f?r mig ? jag har varit kristen hela mitt liv, men blev socialdemokrat f?rst i vuxen ?lder efter att ha insett att min tro p? solidaritet som v?ckt ett internationellt engagemang ocks? innebar att jag beh?vde engagera mig f?r ett mer solidariskt samh?lle h?r hemma. F?r mig ?r inte mina politiska uppdrag i kommunen eller inom studentpolitiken n?got annat ?n min tro, utan ?r snarare uttryck f?r min vilja att s?tta tron i handling och bidra till att g?ra tillvaron lite b?ttre i de sammanhang jag finns. Sen kan ocks? religionen vara en konstruktiv kraft inte bara p? individniv? utan ocks? i samh?llet. Inte minst det sociala arbete och de m?jligheter kyrkor och f?rsamlingar kan vara som plats f?r samtal, som lokal organisat?r och som kanal ut i grupper som samh?llet annars kan ha sv?rt att n?.

Det som jag ser som hotet, eller problemet med religionens n?rvaro i politiken, ?r framf?r allt n?r det anv?nds som legitimering. Det m?ste vara tydligt vilket mandat man som politiker verkar p?, och vad som ?r den gemensamma grunden. Den som ?r folkvald ? eller andra som verkar inom politiken f?r den delen ? kan inte ha n?gon annan legitimeringsgrund ?n de demokratiska besluten och majoriteten. Visserligen kan ens eget samvete s?ga en vad som ?r r?tt och fel men att h?vda religi?sa sanningar f?r att en viss politik ?r n?dv?ndig ? och exempel finns inte s? l?ngt borta, som f?rbuden mot abort i flera EU-l?nder. Oavsett hur man sj?lv ser p? fr?gan, s? blir det i mina ?gon mycket problematiskt om en lagstiftning ska bygga p? annat ?n majoritetens vilja, och att n?gon st?ndpunkt i princip ?r oantastlig, s? l?nge den inte kr?nker m?nskliga r?ttigheter eller annat skydd,

Ibland anv?nds ocks? religion f?r att g?mma en politisk agenda ? oftast en konservativ s?dan. Det h?nder inte s?llan att m?nniskor h?vdar att de bara vill det som ?r allm?nna kristna ?vertygelser, men som inneb?r tydligt konservativa f?rslag i realiteten. Det finns ?verhuvudtaget en tendens att uppfatta v?nster?sikter eller progressiva v?rderingar som just politiska medan liberala eller konservativa ?sikter uppfattas som n?gon sorts status quo eller sunt f?rnuft utan politisk anstrykning. D? kan det ju vara extra tacksamt att h?vda att det ?r problematiskt med politik och religion om man sj?lv vill h?vda att ens egna ?sikter inte ?r politiska.

Men faktum ?r att det finns ingen sj?lvklar kristen politik eller religi?s konsekvens. Genom historiens lopp har tron och religionens anv?nds f?r att organisera befrielser?relser och f?r att f?rtrycka ursprungsbefolkningar, den har lett till krig och till fred och f?rsoning. Tron har en kraft att g?ra m?nniskor brinnande, att samla och ge kraft, men den kan ocks? missbrukas. Och ?ven om man ?r n?gorlunda ?verens om m?len, beh?ver en kristen eller muslim inte vara ?verens med sina trosbr?der och -systrar om vilka v?gar och medel som ?r b?st. Det st?r inget i Bibeln om hur man ska organisera v?lf?rdstj?nster i ett postindustriellt samh?lle eller om v?rnskatt eller studiemedelssystem. Det handlar om att hitta en helhetssyn utifr?n sina v?rderingar och sin tro och sina erfarenheter.

F?r mig ? om jag ska vara lite personlig ? har det mycket handlat om att f? vara en hel m?nniska. N?r m?nniskor s?ger att tro och politik inte h?nger ihop och vill skilja de ?t fullst?ndigt, d? f?r jag lite problem. Jag ?r kristen, har valt att ?gna mitt liv i kyrkans tj?nst och min tro och min hemh?righet hos Kristus ?r en av mina viktigaste identiteter. Det kan jag inte kliva ur. Och ?ven om man kan h?vda att det ska vara en privatsak s? ?r det inte det ? det ?r en grundl?ggande del av mig och en viktig del av min tro ?r den f?r konsekvenser f?r hur jag lever mitt liv och vilket ansvar jag har f?r att g?ra v?rdlen omkring mig till en b?ttre plats att leva i, inte bara f?r mig. Och s? finns det andra som menar att kristen kan man ju vara men partipolitisk, det blir problematisk. Men f?r mig ?r ?ven det en grundl?ggande del, att jag vill ta st?llning, vill ge mitt st?d f?r den v?g fram?t som jag tror leder till en r?ttvisare v?rld och ett varmare samh?lle. Ett s?tt att hitta gemensamma l?sningar p? gemensamma problem, d?r var och en inte ?r l?mnad f?r sig sj?lv utan d?r vi hittar samh?llssystem f?r att b?ra varandras b?rdor och ?lska v?r n?sta. Sedan kan man g?ra det p? olika s?tt, men f?r mig har partipolitiken dels varit ett s?tt att bek?nna f?rg och f?rdjupa mig ideologiskt, dels ett s?tt att vara med och ta ansvar d?r jag kan. S? jag st?r h?r, som kristen och socialdemokrat, och kan inte annat. Jag har stor respekt f?r att m?nniskor har andra uppfattningar och kommer till andra slutsatser, men f?r mig h?nger det ihop.

S? jag t?nker r?sta s p? s?ndag, f?r jag tror att vi beh?ver ett mer solidariskt Europa, och jag t?nker kryssa en broderskapare, S?dert?ljetjejen Evin Cetin som vill arbeta f?r ett mer solidariskt flyktingmottagande och en ansvarsfull utrikespolitik, fr?gor om f?ljt mig och engagerat mig liksom m?nga andra kristna i v?rt land. Och d?rf?r, f?r att jag ?r kristen och socialdemokrat, kandiderar jag sj?lv i valet till Svenska kyrkan i september och vill forts?tta arbeta i kyrkom?tet f?r en kyrka som finns d?r m?nniskor finns, som kan predika evangelium till befrielse och uppr?ttelse f?r alla m?nniskor och som pr?glas av frihet, j?mlikhet, solidaritet och h?llbarhet.

Om pastor Spak kom i konflikt med omv?rlden n?r han agiterade och talade politik fr?n predikstolen, s? ?r det inte heller alltid l?tt att tala om Gud och sin tro i den politiska talarstolen. Och visst finns det ibland risker med m?tet mellan tro och politik. Men ?ven om religionens ?terkomst i viss m?n ?r en myt,? s? ?r det onekligen s? att det kommer finnas m?nniskor som drivs av sin tro i politiken och religi?sa f?rsamlingar och organisationer som har mycket att bidra med f?r att bygga en lite b?ttre, lite mer solidarisk, lite r?dare och lite gr?nare v?rld. Det ?r en kraft att r?kna med.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , ,

Ny biskop i H?rn?sand och snart ?ven i Stockholm

Det ?r mycket biskopsval just nu. Precis f?re p?sk avgjordes andra omg?ngen i biskopsvalet i H?rn?sand, och som v?ntat (och som jag hoppades!) vanns valet av domprosten i Uppsala, Tuulikki Koivunen Bylund. Hon blir i november den fj?rde kvinnan som vigs till biskop i Svenska Kyrkan och ?ven om vi s?klart kommer att sakna v?r uppskattade domprost s? ?r jag ?vertygad om att hon kommer att bli en bra och uppsakttad biskop i H?rn?sand ocks?.

I Stockholm sker f?rsta omg?ngen i biskopsvalet n?sta vecka, den 21 april. Om Bylund var en l?goddsare i H?rn?sand s? ?r f?ltet betydligt ?ppnare i huvudstaden. Jag v?gar faktiskt inte gissa p? vilka som g?r vidare – m?nga av kandidaterna ?r starka och det ?r sv?rt att veta vad som avg?r. Hela listan p? kandidater presenteras p? stiftets hemsida. Jag kan inte p?st? att jag har n?gon egen favorit heller – det finns flera bra kandidater jag g?rna skulle se som biskop.

En av dem som kanske kan anses vara en h?goddsare i Stockholm ?r Mikael Mogren, kanske mest p? grund av sin i sammanhanget l?ga ?lder, 39 ?r. Han har dock en del entusiastiska anh?ngare som nu startat en facebookgrupp till st?d f?r hans kandidatur. Just nu ?r Mikael vikarierande kyrkoherde i mn grannf?rsamling Helga trefaldighet i Uppsala, och jag tror att ?ven om han inte blir biskop nu s? ?r det inte det sista vi har h?rt och sett av honom – han ?r onekligen ett framtidsnamn. Och vem vet, kanske kan det bli som bloggarpr?sten Karin L?ngstr?m Vinge f?rutsp?r: att Mogren kommer att eftertr?da Tuulikki som domprost i Uppsala. Rekryteringen av ny domprost s?tter ig?ng nu under v?ren, en process som ?r ganska annorlunda ?n ett biskopsval men som kanske lockar lika m?nga och kvalificerade kandidater. Det ?r naturligtvis alldeles f?r tidigt att gissa ?n – och domprost ?r ju en tj?nst man s?ker och inte ett val. Det ?r dessutom stiftsstyrelsen och inte vi i kyrkor?det som har sista ordet (?ven om man ju oftast kommer ?verens). Men persoligen tycker jag ju att domprosttills?ttningen ?r minst lika sp?nnande som de p?g?ende biskopsvalen…
Andra bloggar om: , , , , , , ,

Tuulikki Koivunen Bylund vann – men det blir en andra omg?ng

Idag har det varit biskopsval i H?rn?sand, och den f?rsta omg?ngen vann av Domprosten i Uppsala, Tuulikki Koivunen Bylund. Dock blir det en andra omg?ng eftersom hon ”bara” fick drygt 40% av r?sterna och inte den majoritet som kr?vs. I andra omg?ngen m?ter hon Ingemar S?derstr?m som fick 23%. Valet avg?rs 8/4. L?s mer hos kyrkans tidning eller H?rn?sands stift.

BIlden kommer fr?n h?rn?sands stifts hemsida.

Hj?lp mig fylla hinken!

Nu p?g?r Svenska kyrkans Fastekampanj f?r fullt, och temat ?r Vatten f?r livet. Olika aktiviteter p?g?r runt om i landet fram till p?sk, och i ?r sker en hel del kampanjande p? n?tet.

P? Svenska kyrkans webbplats kan man starta sin egen insamling f?r tr?dplantering, byggande av dass eller en vattencistern n?nstans d?r det beh?vs. Du g?r helt enkelt in p? kampanjsidan och klickar p? starta insamling. D?r kan du ocks? s?ka efter n?gon s?rskild insamling du vet p?g?r.

Annars kan du g?rna hj?lpa till att fylla ”min” hink med vatten f?r tr?dplantering. Det ?r hur enkelt som helst att ge en g?va direkt via sms, internetbank eller kort.

L?s ?ven andra bloggares ?sikter om , , , , ,

Nya namn i biskopsvalet i Stockholm

Det blev n?gra ?verraskningar i provvalet till biskop i Stockholm – av de ?tta kandidaterna som g?r vidare finns tre som inte funnits med i beredningsgruppens f?rslag utan nominerades p? plats. En av dem fick ocks? flest r?ster, prosten Hans Ulfebrand, kyrkoherde i Sofia f?rsamling. Enligt kyrkans tidnings rapportering hade han st?d av den moderata gruppen. De andra tv? nya kandidater som g?tt vidare ?r Hakon L?ngstr?m, tidigare domprost i Stockholm, samt Mikael Mogren, tf kyrkoherde i Helga Tredaldighets f?rsamling i Uppsala. Han ?r ocks? yngst med sina blott 39 ?r, och skulle utan tvekan bli den yngste biskopen p? m?nga ?r om han skulle vinna. Ocks? den kandidat som fick flest r?ster bland ungdomarna p? stiftsungdomsm?tet i helgen, Sven Hillert, gick vidare.

F?rv?nande ?r ocks? – tycker jag – att bara tv? av de ?tta kandidaterna ?r kvinnor. Tv?a blev stiftsprost Eva Brunne, och p? fj?rde plats Cecilia Wadstein (som jag ig?r sp?dde skulle klara sig bra).

N?sta steg i Stockholm ?r hearingen den 19 mars. F?rst den 21 april vet vi vem som blir boskop – eller kanske troligare, vilka som g?r vidare till en andra omg?ng.

Hela listan:

Kontraktsprosten Hans Ulfvebrand som fick 151 r?ster
Stiftsprosten Eva Brunne som fick 126 r?ster
Stiftsadjunkten Martin Mod?us som fick 85 r?ster
L?raren i pastoralteologi Cecilia Wadstein som fick 78 r?ster
Tf kyrkoherden Mikael Mogren som fick 77 r?ster
Domprosten ?ke Bonnier som fick 64 r?ster
Rektorn Sven Hillert som fick 51 r?ster
Domprosten em Hakon L?ngstr?m som fick 43 r?ster

L?s mer: Dagen, Kyrkans tidning, Stockholms stift

Andra bloggar om: , , ,

Snart vet vi vilka som blir biskopskandidater i Stockholm

Imorgon ?r det n?mligen provval inf?r biskopsvalet i Stockholm. De som i det f?r mer ?n fem procent av de c:a 800 r?sterna g?r vidare till det egentliga valet i april. Tilltr?der g?r den nya biskopen f?rst i november – den 8/11 ?r domkyrkan i Uppsala inbokad f?r gemensam biskopsvigning av de nya biskoparna i Stockholm och H?rn?sand, vars val allts? ocks? p?g?r nu.

I princip kan alla r?stber?ttigade imorgon nominera kandidater, s? de sju som en beredningsgrupp p? Stockholms stift har tagit fram sitter inte p? n?got s?tt s?kra. Med all s?kerhet dyker det upp n?gon dark horse, och antagligen g?r n?ogn eller n?gra av de presenterade kandidaterna inte vidare.

I helgen har det varit stiftsungdomshelg i Stockholm, och efter rej?l grillning av kandidaterna r?stade ungdomarna och Sven Hillert, rektor p? Pastoralinstitutet vann med god maginal. Huruvida det s?ger n?got om hur de r?stber?ttigade kommer agera imorgon ?r nog mycket os?kert. Jag tror till exempel att Hillerts kollega p? pastoralinstitutet, Cecilia Wadstein (l?rare i sj?lva?rd, leg psykoterapeut och tidigare kyrkoherde) kommer att komma betydligt b?ttre i valet ?n de 7% hon fick land ungdomarna. Men biskopsval brukar vara v?ldigt of?ruts?gbara, s? osvuret ?r alltid b?st…

Imorgon eftermiddag har stiftet i alla fall lovat presentera reslutat p? sin hemsida kl 15.45, men gissningsvis hinner kyrkans tidning som brukar vara snabba f?re.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Biskop Tuulikki i H?rn?sand?

Domprosten i Uppsala, tillika kyrkoherde i min f?rsamling, har idag med stor marginal vunnit provvalet i H?rn?sands stift, skriver Dagen och Kyrkans tidning. Hon fick 149 (46%) av de 324 r?sterna med god marginal till tv?an Bror Holm, kyrkoherde i Sel?ngers f?rsamling, som fick 58 r?ster.

?ven om mycket kan h?nda i det riktiga valet, som ?ger rum den 24 mars (med eventuell andra omg?ng 8 april) s? ?r det bara att gratuelra s?v?l Tuulikki som H?rn?sand. Tr?kigt f?r oss h?r i Uppsala som riskerar att f?rlora en uppskattad och kraftfull domprost, men desto roligare f?r H?rn?sand.

Bilden ?r l?nad fr?n livet.nu och ?r tagen av jonas lindberg.
L?s ?ven andra bloggares ?sikter om , , , , ,

V?l valda formuleringar i nytt vigselritual

Fr?gan om svenska kyrkans hanterande av den nya ?ktenskapslagstiftningen har varit i hetluften de senaste dagarna (jag skrev ett l?ngre inl?gg om detta h?romdagen).

Ekot rapporterar idag (liksom svd) att det gjordes vissa ?ndringar i vigselritualsf?rslaget p? kyrkostyrelsens sammantr?de ig?r, och nu finns ordet ?ktenskap med i f?rslaget som skickats ut p? remiss till domkapitel och stiftsstyrelser. I Ekots l?rdagsintervju med ?rkebiskopen i helgen ?gnades ganska mycket tid ?t det faktum att ordet ?ktenskap inte fanns med i utkastet (vilket ocks? k?rdes som nyhet p? ekot under l?rdagen), n?got som jag inte direkt uppfattade som en avsiktligt beslut utan snarare att man utg?tt fr?n den nuvarande v?lsignelseaktens ritual. Men nu blev ist?llet kyrkostyrelsens f?rslag mer likt den nuvarande vigselordningen. Det ?r inte varje dag man f?r h?ra gudstj?nstordningar citeras med allvarlig r?st i Ekots s?ndningar.
Hela f?rslaget ligger nu ute p? Svenska kyrkans hemsida (ladda ner pdf h?r) och jag m?ste s?ga att jag tycker att det ser v?ldigt bra ut. De delar i det gamla ritualet som ?nd? beh?vde en ?versyn har f?rb?ttrat rej?lt och de delar som h?ller ?r i stort sett of?r?ndrade. Om jag f?r gissa n?got om hur remissomg?ngen kommer g?, skulle jag tro att antalet alternativ vad g?ller s?v?l l?ften som ?vriga texter utvidgas, s? att det finns ett alternativ med man och hustru f?r dem som f?redrar det (vilket v?l borde g?ra det teoretiskt att anv?nda hustru och hustru exempelvis). S?kert kommer n?gra att ifr?gas?tta att man helt tagit bort (och inte bara gjort frivillig) bibeltexten d?r Jesus s?ger att ”… en man ska l?mna sin far och sin mor f?r att leva med sin hustru /../ vad Gud har fogat samman f?r m?nniskan allts? inte skilja ?t (Matt 19:4-6). Nu st?r det ju uttryckligen att andra bibeltexter ?n de f?reslagna f?r l?sas, s? den som vill ha med den texten kan g?ra s?. Men det kommer s?kert ?nd? diskuteras p? sina h?ll.

?verlag ?r det s?v?l vackra formuleringar som v?l valda bibelord. S?rskilt glad ?r jag ?ver en mina favorittexter i sammanhanget som inte finns med i nuvarande vigselordningen:

Rädsla finns inte i kärleken,
utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan,
ty rädsla hör samman med straff,
och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet.
Vi älskar därför att Gud först älskade oss.
Om någon säger:? ?Jag älskar Gud?
men hatar sin broder, då ljuger han.
Ty den som inte älskar sin broder, som han har sett,
kan inte älska Gud, som han inte har sett.
Och detta är det bud som han har gett oss:
att den som älskar Gud också skall älska sin broder.? (1 Joh 4:18-21)

De tvekl?st mest l?sta bibelorden, som K?rlekens lov (k?rleken ?r t?lmodig och god… 1 Kor 13:4-7, 13) och H?ga visans ord om att Stark som d?den ?r k?rleken (Höga V 8:6b-7) och flera andra finns kvar men har kompletterats med fler ?n dagens alternativ.

Den 15:e april g?r remisstiden ut, och d? ska domkapitlen, stiftsstyrelserna och l?ron?mnden yttrat sig. S?kert l?r det dyka upp en stor m?ngd spontanremisser ocks?. Mer l?r komma i fr?gan under v?ren.

Jag avslutar med de vackra nya inledningsorden om ?ktenskapet, som f?rhoppningsvis kommer att l?sas ?ver alla par som v?ljer att gifta sig i kyrkan i h?st:

Kärleken har sitt ursprung i Gud.
Förmågan att älska är Guds gåva till människan.
Att leva i äktenskap är ett ömsesidigt åtagande
att vilja bevara och fördjupa varandras kärlek,
att vilja dela varandras liv i medgång och motgång,
att vilja skapa ett öppet och varmt hem tillsammans
(och där ge barnen den trygghet de behöver).
Det innebär att vara varandra trogna
och att leva i förtroende och kärlek.

Därför behöver er gemenskap med Guds hjälp
vårdas i ömhet och omsorg.
I bön och gudstjänst, i Guds ord och sakrament
får ni hämta kraft för er vandring.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , ,

Svenska kyrkan f?rbereder sig f?r k?nsneutral ?ktenskapslag

Efter m?nga ?rs diskussioner verkar ju nu ?ntligen den k?nsneutrala ?ktenskaplagen bli verklighet, om ?n efter en m?rklig parlamentarisk l?sning med motioner ist?llet f?r proposition fr?n en oenig regering. Hur som, statsministern har utlovat en lag?ndring till sommaren, och nu har Svenska kyrkan b?rjat f?rbereda sig f?r vad en k?nsneutral ?ktenskapslag kommer inneb?ra.

Enlig kyrkans tidning p?g?r nu arbetet i kyrkostyrelsen med att snabbt f? fram ett f?rslag p? hur en vigselordning skulle kunna se ut, och tanken ?r att det ska bli en ordning som kan anv?ndas av alla brudpar oavsett om de ?r av olika eller samma k?n. Ordningen m?ste n?mligen ut p? remiss i tre m?nader och d?refter tas som f?rslag i kyrkostyrelsen senast i maj f?r att kunna l?ggas inf?r ?rets kyrkom?te. D? skulle en k?nsneutral ?ktenskapsritual kunna finnas om inte till lag?ndringen s? i alla fall till ?rsskiftet – under f?ruts?ttningen att kyrkom?tet s?ger ja.

Planeringschef Anders Lindberg (som ?r ansvarig tj?nsteman f?r fr?gan hos kyrkostyrelsen) trycker i artikeln p? att det h?r inte inneb?r n?got beslut eller viljeinriktning fr?n kyrkostyrelsen utan bara ska ses som en f?rberedelse f?r ett beslut som kommer att komma. Om statsapparen ibland ?r l?ngsam ?r kyrkan ofta ?nnu l?ngsammare i sitt beslutsfattande, och ska fr?gan inte helt hamna i bakvattnet beh?vs att beslut i ?r.

Samtidigt tyder det h?r ju p? att kyrkostyrelsen kommer att f?resl? att Svenska kyrkan ska beh?lla vigselr?tten och acceptera den nya lagstiftningen. Jag m?ste s?ga att jag ?r lite positivt ?verraskad ?ver utvecklingen – n?r den h?r fr?gan b?rjade diskuteras p? allvar i kyrkan f?r n?gra ?r sedan trodde jag att den k?nsneutrala ?ktenskapslagstiftningen skulle inneb?ra att kyrkan avsade sig vigselr?tten (n?got som s?kert andra samfund kommer att g?ra) och att ?ktenskapet blev helt civilr?ttsligt. I oktober 2005 skrev jag f?ljande p? bloggen:

?ven om det kommer ta ett tag, ?r jag r?tt s?ker p? att vi inom ett decenium har en k?nsneutral ?ktenskapslag, enbart borgerlig vigsel samt v?lsignelseakter f?r alla ing?ngna ?ktenskap – oavsett om dessa ?r sam- eller tv?k?nade. Det ?r en utveckling jag verkligen v?lkomnar.

Jag verkar allts? ha f?tt fel, inte bara i sak utan att utvecklingen ocks? g?tt fortare ?n jag hoppades d?. ? andra sidan kan ju ytterligare saker h?nda. D? tog jag ocks? st?llning f?r ett avskaffande av den kyrkliga vigselr?tten, en h?llning jag i princip fortfarande delar i teorin. Samtidigt har jag insett att nu ?r en d?lig tidpunkt att avskaffa vigselr?tten av flera sk?l, och om vigselr?tten inte ?r ett hinder f?r Svenska kyrkan att v?lkomna alla par, ?r den inte heller n?got st?rre problem i min mening.

Jag m?ste ocks? s?ga att det gl?der mig enormt om man lyckas f? till ett ritual som kan anv?das av alla par. S?kert kommer det finnas alternativa formuleringar som paret sj?lva kan v?lja bland – s? ser ju vigselritualet ut idag – d?r n?gra fomuleringar ?r mer traditionella medan andra ?ppna. Men oavsett vilka k?n de tv? kontrahenterna har, s? ?r dagens vigselritual problematiskt i hur det ?r formulerat kring m?n och kvinnor och kring relationer d?r det finns goda sk?l f?r en ?versyn. Det r?cker inte med speciall?sningar f?r s?rskilda situationer om en modern teologi om k?rlek, ?ktenskap och relationer ska manifesteras i kyrkan, vi m?ste fundera p? hur vi formulerar oss ?ven i de situationer som vi uppfattar som ”vanliga”. Kanske s?ger det minst lika mycket om hur ?ppen och v?lkomnande kyrkan egentligen ?r.

L?s ?ven andra bloggares intressanta ?sikter om , , , , , ,

?