Imorgon är det kyrkoval, Svenska kyrkans medlemmar har möjlighet att pÃ¥verka vilka som ska styra pÃ¥ de tre beslutsnivÃ¥erna under fyra Ã¥r framöver. I traditionella och sociala media handlar det mesta om Sverigedemokraterna, om valsystemet och om de politiska partierna, och mindre om sakfrÃ¥gorna som ligger pÃ¥ bordet. Därför tänkte jag skriva lite om mina vallöften – vad jag vill ägna mig Ã¥t om jag fÃ¥r fortsatt förtroende i kyrkomötet. Vi socialdemokrater gÃ¥r till val pÃ¥ ett 12-punktsprogram som du kan läsa här (klicka pÃ¥ +-tecknet efter varje punkt för att läsa mer). Av dessa är det nÃ¥gra jag särskilt vill ägna mig Ã¥t de kommande fyra Ã¥ren.
Fortsatt solidarisk finansiering, för en öppen kyrka i hela landet
Den senaste mandatperioden har mycket kyrkopolitiskt arbete, i kyrkomötet såväl som på lokalplanet, handlat om den så kallade strukturreformen. Efter en lång och välförankrad utredning har nu en förändring av Svenska kyrkans struktur genomförts, som sjösätts i och med detta kyrkoval, för att på ett långsiktigt sätt ge möjlighet för församlingarna att samverka utan att upphöra som egna församlingar. Jag har skrivit mer utförligt om detta tidigare. Den ska dock inte ses som en enskild reform, utan är en del i ett mer långsiktigt arbete för att ställa om Svenska kyrkan till långsiktigt hållbara strukturer för såväl finansiering som verksamhet. När en minskande andel av befolkningen är medlemmar i Svenska kyrkan, och den geografiskt och demografiskt inte ser ut som den gjorde då många av kyrkobyggnaderna uppfördes, måste det finnas både en vilja till solidarisk finansiering och kapacitet att förvalta byggnader såväl som verksamhet.
Under den kommande mandatperioden kommer den pågående utredningen om utjämningssystem, clearing och vård av kyrkobyggnader att slutföras. Även om det låter som ospännande och tekniska ämnen, så handlar det just om en solidariskt finansierad öppen folkkyrka i hela landet. Öppen folkkyrka här menar jag även i bokstavlig bemärkelse, alltså att kyrkobyggnaderna ska finnas kvar, användas och hållas öppna. Om jag får fortsatt förtroende i kyrkomötet (och särskilt om jag får fortsätta i Organisationsutskottet) lovar jag att arbeta för en lösning som innebär fortsatt solidarisk finansiering och gemensamt ansvar för kyrkan i hela landet.
En solidarisk folkkyrka i samhället och världen
Det sägs ibland att ordet öppen folkkyrka är en floskel. För mig betyder folkkyrka dels att folket – inte bara präster – är med och bestämmer och tar ansvar, men framför allt att en folkkyrka har ambitionen att finnas till för och bry sig om hela folket, inte bara de mest engagerade. Och dÃ¥ fÃ¥r det konsekvenser i ett engagemang utanför de egna aktiva medlemmarnas tillvaro, i Jesu efterföljd. Det sker dels genom att vara aktiva partners i lokalsamhället och finnas pÃ¥ skolor, sjukhus, fängelser och högskolor; dels genom diakoni vara inte bara ett konkret stöd till utan ocksÃ¥ en röst för utsatta och marginaliserade grupper. Det handlar ocksÃ¥ om att se utanför vÃ¥ra egna gränser, för ett fortsatt starkt internationellt arbete och en röst för fred och rättvisa i världen. Alla dessa frÃ¥gor gör att Svenska kyrkan ibland tar ställning i frÃ¥gor som uppfattas som politiska – det är en nödvändig konsekvens av att vara kyrka i världen. Oavsett vilken färg regeringen kommer ha de närmaste fyra Ã¥ren mÃ¥ste Svenska kyrkan kunna stÃ¥ upp för de minsta, som är vÃ¥ra bröder och systrar.
I kyrkomötet vill jag fortsätta arbeta för ett starkt internationellt arbete, en tydlig röst för fred och rättvisa och ett aktivt engagemang lokalt och nationellt för ett sammanhållet, solidariskt samhälle.
En kyrka med delaktighet och engagemang
I svenska kyrkan pågår sedan ett antal år arbetet med en ny kyrkohandbok, alltså ordningar, formuleringar och former för gudstjänster. I år pågår försök med nya ordningar i ett antal församlingar, och under nästa mandatperiod kommer det arbetet gå in i beslutsfasen. Det kommer vara en viktig uppgift för det nyvalda kyrkomötet. Jag vill arbeta både för formuleringar och ordningar som gör evangeliet och den kristna gemenskapen levande i gudstjänsterna, med språk och former som både bär kyrkans långa tradition och samtidigt är begripliga och meningsfulla för människor idag.
Delaktigheten och engagemanget ska genomsyra gudstjänsterna, men ocksÃ¥ församlingarnas arbete i övrigt. PÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll har arbetet med frivilliga kommit lÃ¥ngt, pÃ¥ andra ställen drivs den svenskkyrkliga verksamheten främst av anställda. Svenska kyrkan ska vara en bra arbetsgivare, men ocksÃ¥ en möjliggörare för frivilliga engagerades insatser. Det här hänger ocksÃ¥ ihop med den ovanstÃ¥ende punkten – det är främst genom engagerade frivilliga som vi kan vara en engagerad kyrka i lokalsamhället. Om jag blir vald till kyrkomötet ska jag fortsätta arbeta för engagemang och delaktighet, sÃ¥väl i handboksarbetet som i övrigt församlingsarbete och hitta sätt som de nationella strukturerna kan underlätta ett sÃ¥dant arbete.
Ja, det var några av de saker jag vill ägna mig åt i kyrkomötet. Valet äger rum imorgon söndag 15/9, och allt du kan behöva veta om själva valet kan du läsa hos Svenska kyrkan.