Religion och feminism – inte nödvändigtvis motsatser

Denna vecka skriver jag huvudledare i Tro och politik – självklart med utgångspunkt i att det idag är internationella kvinnodagen.

Vi som är feminister i olika tros­traditioner har mycket att göra för att våra samfund och grupper ska leva jämställt och jämlikt, och har mycket att bidra med i den feministiska kampen i samhället i stort. Strukturer som gör skillnad på människor finns överallt, i sekulära såväl som religiösa sammanhang. Men utan respekt för våra olika traditioner och religioner kan vi aldrig åstadkomma ett verkligt syskonskap.

Sen har jag nog inte länkat till min förra text i tidningen, om behovet av en kunskapsbaserad politik:

Utan kunskap, som vi får genom forskning, kan vi aldrig bygga framgångsrika samhällen eller lösa våra gemensamma problem. Men vi måste också ha en idé om såväl vilka problemen är som vart vi vill komma, alltså hur vi vill att samhället ska se ut. Och vi måste framför allt ha tilltron till att det faktiskt går att göra något.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Mer om det bästa feministiska alternativet (de rödgröna, alltså)

Häromdagen skrev jag här på bloggen om att en röst på Schyman är en röst på Reinfeldt, och att feministiska väljare borde rösta på något av de rödgröna partierna istället för Fi. En liten debatt utbröt på Twitter mellan mig och Lisa om taktikröstande, skrämseltaktik och huruvida sossarna faktiskt åstadkommit något det senaste decenniet (eller sitt sista decennium vid makten, snarare). I korthet gick Lisas kritik ut på att de rödgröna minsann får komma med bättre argument och bättre jämställdhetspolitik än att skrämmas med Reinfeldt om det ska vara värt en taktikröst (om jag förstod henne rätt).

Jag kan ge Lisa vissa poänger men håller ändå inte helt med. Det handlar dels om vad man menar med taktikröstning och vad som är det bästa alternativet att rösta på för ett mer jämställt Sverige, och där håller vi inte riktigt med varandra. Sen när det gäller att ”Reinfeldt är värre” inte är ett tillräckligt bra argument för att rösta rödgrönt så håller jag såklart helt med. Det finns många bättre skäl, och några av de tänkte jag ge här.

Frågan om Fi är det bästa feministiska alternativet att rösta på i valet är inte bara en taktikfråga, utan också en fråga om hur man ser på parlamentarism, partipolitik och reformism. Åsikten att Fi självklart är det bästa feministiska valet, medan en ”säker” taktikröst på de rödgröna är ett sämre men kanske taktiskt rimligt alternativ, bygger ju på utgångspunkten att Fi är mer renlärigt ideologiska och därmed bättre per default. Men det förutsätter för det första att renlärighet är viktigare än möjligheten att kunna genomföra sin politik och förändra samhället, dels att det går att bedriva en feministisk politik utan att ha en ekonomisk vänsterpolitik som tar ett större grepp över fördelningspolitiken. Gällande renlärigheten så är jag en klassisk reformist: hellre än att stå vid sidan av och ha rätt är jag hellre med och arbetar för en långsam men ändock förändring, och organiserar och övertygar en mycket större rörelse. Jag vill mycket hellre rösta på någon som har alla möjligheter att genomföra en utökning av de individuella månaderna i föräldraförsäkringen (som s och mp vill) än ett parti som i princip tycker som jag att den ska vara helt individualiserad men inte kommer ha någon möjlighet att påverka situationen (som Fi). Dessutom var den stora omsvängningen bland s medlemmar och väljare i den frågan en förutsättning för att reformen ska kunna genomföras, och det skiftet har varit beroende av de feminister som långsiktigt och aktivt arbetat för detta inom partiet istället för att gå nån annanstans tillsammans med folk som tycker likadant.

Sen tror jag faktiskt att en rödgrön regering inte bara kommer vara mindre hemsk än alliansregeringen på jämställdhetsområdet, utan jag tror starkt på kommande reformer. I frågan om föräldraförsäkringen så finns ännu inget löfte eller överenskommelse – men det beror inte på att några inte vill ha mer individualisering, utan att de vill gå olika långt. S och mp vill ha en tredjedel av till vardera förälder medan v vill ha helt delad. Oavsett hur utfallet i frågan blir innebär det ett tydligt steg framåt i frågan och sannolikt helt individualisering på sikt. Vårdnadsbidraget kommer att avskaffas. Lagen om rätt till heltid, som diskuterats ett bra tag, verkar kunna bli verklighet under nästa mandatperiod och det vore en oerhört viktig jämställdhetsreform. I Almedalen lanserades jämställdhetskampanjen 50/50 som tyvärr inte verkar ha fått så mycket utrymme men som ändå innehåller en del viktiga saker, förutom rätt till heltid också utbyggd barnomsorg på obekväma tider.
Men jag tror också som jag skrev ovan att det inte räcker med jämställdhetspolitiska reformer, utan ett genomgående feministiskt perspektiv i många frågor, och en jämlikhets- och välfärdspolitik som minskar klyftorna generellt i samhället. För kvinnor tjänar mindre, jobbar mer deltid, är mer sjukskrivna och det betyder att när klyftorna i samhället ökar så drabbar det kvinnor mer. Den rikaste tiondelen män i Sverige tjänar 200 gånger mer än den fattigaste tiondelen kvinnor. Även om den socialdemokratiska regeringen under föregående decennium eller så inte genomförde så vansinnigt många jämställdhetsreformer – en till pappamånad, maxtaxa på dagis, sexköpslagen, skärpning av våldtäktslagstiftningen, kanske några fler – så drev de en politik på andra områden som inte ökade klyftorna så mycket och därmed var bättre för kvinnor (även om klyftorna ökade då också, och är något som måste förändras nu, och som det finns goda möjligheter att förändra). De mainstreamade jämställdhetsarbetet, satsade på genusforskning och jämställdhet i högre utbildning, och upprätthöll många av de samhällssystem som varit viktiga för att hålla ihop samhället och därmed motverka att alltför många frågor hamnar på köksbordet där det oftast blir svårt om inte omöjligt att få till strukturella förändringar.

Sedan ska man inte glömma att många av de viktigaste reformerna för kvinnors frigörelse och ett mer jämställt samhälle inte har varit tänkta som sådana. Det kändaste – och kanske allra viktigaste – exempel är den avskaffade sambeskattningen 1972 som syftade till att öka sysselsättningsgraden och skatteunderlaget men i praktiken innebar en enorm ökning av kvinnors deltagande i arbetskraften och därmed massiv ökning av kvinnors makt över sina egna liv. Detta medförde också behovet av utbyggd barnomsorg och andra reformer. Jag tror att en mer övergripande, genomtänkt och helhetstänkande politik för minskade klyftor och förståelse för hur olika maktordningar samverkar är det bästa feministiska alternativet. Därför tycker jag att feminister ska rösta rödgrönt.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

En röst på Schyman är – tyvärr – en röst på Reinfeldt

I kvällens Agenda debatterade Gudrun Schyman med sd:s Jimmie Åkesson. Jag såg inte debatten, framför allt för att jag inte står ut med Jimmie Åkesson, men det säger onekligen något om småpartiernas roll i den här valrörelsen. Sd som tyvärr har ganska stora möjligheter att nå riksdagen, och Fi och piratpartiet som börjar etablera sig men realistiskt sett är fullständigt chanslösa i riksdagsvalet. Många har sagt det förut, men det är ett faktum att Schyman är större än sitt parti, och med hennes erfarenhet och skicklighet gör hon betydligt större intryck i samhällsdebatten än Fi kan göra i det parlamentariska systemet på många år. Det är nästan lätt att glömma när man ser och hör henne.

Tyvärr så kommer en röst på Gudrun Schyman i det här riksdagsvalet i realiteten inte alls vara en feministisk röst, utan en röst på alliansregeringen. Fi kommer inte vara i närheten av 4%-spärren, och varje röst på dem innebär en röst mindre på de rödgröna. Det innebär en röst på en jämställdhetsminister som inte vill kalla sig feminist, för en regering som låtit de ekonomiska klyftorna mellan män och kvinnor (liksom många andra klyftor) öka under den senaste perioden och mot en möjlighet att få en kvinna som statsminister och tre uttalat feministiska partier i regeringen.

Fi, liksom alla små partier, befinner sig i ett moment 22. Människor tvekar att rösta på ett parti som inte kommer över riksdagsspärren, men de kan aldrig växa och få potentiella väljare som ingen röstar på dem. Kristdemokraterna fanns och var aktiva i decennier innan de nådde riksdagen, och även miljöpartiet ställde upp i flera val (och åkte dessutom ut ur riksdagen en gång emellan) innan de etablerade sig. Så även om det inte kommer gå vägen i det här valet behöver Fi inte kasta in handduken.

Men faktum är att det här valet i ovanligt hög grad är ett blockval, och det kommer bli mycket jämnt mellan blocket. Hur mycket väljare än önskar att rösta på någon som bryter upp blockdominansen, och hur mycket sympati jag än kan känna både för en stark feministisk politisk kraft och en verklig comeback för Schyman i rikspolitiken, så är inte det här valet tillfället då det kan hända. En röst på Fi är inte bara ”bortkastad” i meningen inte kommer räknas, den är också i praktiken en röst för ett betydligt sämre regeringsalternativ ur feministiskt perspektiv. Sannolikt kommer det bli jämnt på valnatten, och ett par tio- eller hundratusen röster på Fi kan spela mycket stor roll.
Jag hoppas på sikt att Fi kan etablera sig i svensk politik. Men jag hoppas också att viljan att stödja dem hos väljare som annars skulle rösta rödgrönt inte kommer göra Reinfeldt till statsminister en period till.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Vem får gifta sig i kyrkan – och hur?

I torsdags gick debattvågorna höga om brudöverlämning, kulturarv och prinsessbröllop efter Annika Borgs välskrivna debattartikel i DN om vikten av att Victoria och Daniel går in tillsammans i kyrkan och inte praktiserar den angosaxiska traditionen där pappan lämnar över bruden. Jag var inte så förvånande också en av de som gick igång på frågan. Men det finns nog ändå lite nyanser i den här frågan, och efter att ha diskuterat lite om kyrkbröllop i Julia Skotts kommentarfält häromveckan tänkte jag ta upp några av de bollarna också. Jag tänker lämna just prinsessbröllopet därhän och diskutera själva vigselfrågorna istället.
Som präst har jag förättat drygt ett tiotal vigslar och jag har bevistat minst lika många till (både som gäst och som prästpraktikant) och många av dem har varit sinsemellan väldigt olika. Det finns väldigt många uppfattningar om hur en vigsel ska vara och vad som är tradition, hur mycket som ska vara ”personligt” (vad nu det är) och vem som bestämmer över vigselns utformning. Det är uppenbart att även om det finns en fastställd ordning för vigsel enligt svenska kyrkans ordning, så är det väldigt mycket som inte regleras där, det finns massor av influenser från olika håll (som med alla kulturella fenomen), det finns flera olika aktörer från såväl kyrkan som brudparet (och deras anhöriga ibland) som rimligen har åsikter. Det gör att det oftast blir roligt och spännande att planera en vigsel men ibland också lite komplicerat.

Frågan om brudöverlämning har jag diskuterat med prästkollegor sedan jag började läsa till präst för ungefär tio år sedan. Det uppfattas i varierande grad som ett problem och alla präster jag pratat med (vilket säkert börjar bli uppemot hundra det senaste decenniet) har någon form av strategi för att bemöta önskemålet om brudöverlämning, från helt accepterande, via diskussion till totalvägran. Vissa församlingar har pastoraler (ungefär =handlingsprogram, policy) för vigsel där man kommit överens i arbetslaget och/eller kyrkorådet om hur man hanterar frågan. Min gissning är det vanligaste i de fallen är att man är negativ till brudöverlämning.

Personligen tycker jag föga förvånande väldigt illa om brudöverlämning som rituellt inslag. Även om jag inser att många läser in andra saker i det, så har jag svårt att se att det inte också manifesterar hur en man lämnar över kvinnan till en annan. Den svenska traditionen med att brudparet går in tillsammans har också tillskrivits just att det varit syftet, nämligen att visa att brudparet frivilligt valt varandra (vilket jag iofs inte vet hur långt tillbaka det stämmer). Och den viktigaste invändningen mot att alla borde få välja själva och kan bestämma vilket innehåll seden har för dem, är just att en symbol är laddad med vad den refererar till, och inte bara vad den som planerar vigseln vill att den ska betyda. Och att vigseln är en gudstjänst som är en helhet, där texter, sånger, tal och riter/handlingar hänger ihop och berättar med olika språk om samma sak. Om då en rit berättar en helt annan sak än resten av vigselns sånger, ord och handlingar så blir det problematiskt. Och ytterst är det faktiskt prästen som har ansvaret för vigselgudstjänsten och inte brudparet. För mig som präst skulle det också vara väldigt problematiskt om brudparet ville ha en sång eller dikt med som hade ett budskap som på något sätt direkt går emot kyrkans bild av äktenskapet (t ex att parterna inte är jämlika).

Sen finns det ett problem i debatten, som också en klok vän påpekade på en av alla diskussionstrådarna på facebook när frågan kom upp. Nämligen att det i den här diskussionen förekommer ett ganska utbrett förakt mot brudöverlämningsivrande brudpar från kyrkoarbetare och andra ”kyrkproffs”. Jag har också i vissa sammanhang uttryckt irritation över hollywoodifieringen av bröllopen i Svenska kyrkan. Jag tycker att det finns goda skäl att aktivt motverka den kommersialisering som snabbt ökar kring kyrkliga handlingar, inte bara bröllop längre utan även dop omges av allt mer krav om rätt saker och fina fester. Där är det viktigt att kyrkan visar på alternativ och att det inte finns någon inneboende självklar koppling mellan kyrkbröllop och stort och dyrt ”fint” bröllop (även om det är en väldigt utbredd uppfattning, vilket studerats i en kommande doktorsavhandling i religionssociologi från Umeå Universitet som kommer nästa år). Jag tror också att en hel del brudpar har sett betydligt fler vigslar på film och tv än de varit med på själva och därmed inte funderat så mycket på skillnaden mellan de lika ordningarna – även om det nu verkar vara en ganska utbredd diskussion på bland annat bröllopsforum på nätet och då ökar väl också medvetenheten om att det här är en fråga. Här riskerar det att bli en fin linje mellan att värna svenska kyrkans rätt att ”ha sista ordet” om vad som är kyrkans ordning å ena sidan, den pedagogiska uppgiften att förmedla hur den svenskkyrkliga traditionen ser ut å andra sidan och å tredje sidan rent föraktande eller åtminstone uppfostrande/översittande kommentarer eller synsätt mot brudparens vilja att vara med och utforma sin vigsel så som de tycker är fint eller på riktigt. Dock tycker jag inte att risken för det sistnämnda ska innebära att prästerna eller Svenska kyrkan som helhet ska kapitulera i frågan. Däremot kan det stämma till eftertanke för en och annan som gärna hänger sig åt kyrklig elitism.

Sen bör man ju också i min mening vara försiktig med att så tydligt hänvisa till att det inte är en svensk tradition (eller ännu mindre att det är specifikt amerikanskt). Massor med människor i Sverige och därmed även brudpar kommer inte ursprungligen från Sverige och är inte så intresserade av att gifta sig enligt svensk tradition, och att hävda att saker är dåliga i sig för att de är just amerikanska riskerar ju att hamna i den sistnämnda kategorin ovan, dvs elitism. De gånger jag själv haft vigslar med brudöverlämning (ja, det har hänt) har det i alla fall utom ett handlat om par som kommer från länder/traditioner där det varit självklart. I ett av de fallen lämnades även brudgummen över av sin mamma. Huvudskälet mot vissa inslag i våra gudstjänster kan ju inte vara var de kommer ifrån utan vad de symboliserar och innehåller.
Karin Långström Vinge har efterfrågat ett biskopsbrev om vigselgudstjänsten, och det tycker jag skulle vara mycket välkommet. Jag misstänker att frågan kommer att hanteras i någon form när en ny ordning för vigselgudstjänst kommer att tas fram i Svenska kyrkan i och med revisionen av kyrkohandboken som kommer att vara klar inom ett par år. Även om jag skulle välkomna en instruktion i handboken att utgångspunkten är att brudparet går in tillsammans, så tror jag att det vore väldigt bra om biskoparna också tillsammans formulerade sig kring en rad olika frågor om avvägningar i vigselgudstjänsten, inte bara just hur man går in i kyrkan.

För det handlar ju inte bara om ingången, utan också om avvägningen att vigselgudstjänsten är en gudstjänst i svenska kyrkans ordning som prästen ansvarar för och hålls i församlingens gemenskap (och i princip är offentlig) men ju också är brudparets rit och stora dag. Samma avvägningar finns ju också vid begravningar och dop, men blir kanske ännu tydligare vid vigsel. Min erfarenhet, och som jag hört från många andras berättelser, att det oftast går ganska bra att hitta ett samarbete och tillsammans planera en vacker, meningsbärande och högtidligt vigselgudstjänst. Präster och musiker och vaktmästare är oftast väldigt bra på att känna av vad som passar för varje brudpar, de har oftast mycket erfarenhet av vad som ”funkar” och inte, och är dessutom lyhörda för brudparens önskemål. Min erfarenhet är också att brudpar oftast litar rätt mycket på den kompetens som kyrkoarbetarna har. Problemen i min mening kommer snarare när man inte är överens om vad det är man planerar – när prästen/musikern planerar en gudstjänst (med brudparets rit i centrum) medan brudparet planerar en show/föreställning med kyrkorummet som kuliss. Det kan ändå gå att hitta en bra kompromiss, men min bild är att just grundläggande olika synsätt på vad vigseln är ofta ligger bakom kommunikationsproblem och missnöje från såväl brudpars som kyrkoarbetares sida.

I det sammanhanget kommer man också nära den frågan som jag diskuterade i Julias bloggpost som jag nämnde ovan, nämligen vem som får och ”bör” gifta sig i kyrkan. Formellt ska ju en av kontrahenterna vara medlem i Svenska kyrkan för att paret ska få gifta sig i kyrkan, men ofta menar människor också att det är oärligt att gifta sig i kyrkan om man inte tror på Gud eller aldrig går i kyrkan annars, och att det skulle vara vanligt att folk bara vill vara i kyrkan för att det är ”fint” och helst vill att prästen är med så lite som möjligt och helst inte ska prata så mycket om Gud. När det gäller det sistnämnda så har det aldrig hänt mig, och jag uppfattar nog att många ändå vill vara i kyrkan för att det betyder något mer än bara ett snyggt rum. Människor vill ofta (vilket både min erfarenhet och en del religionssociologisk forskning visar) vända sig till kyrkan vid livets stora högtider även om de inte gör det annars, för att sätta sig själv och sina liv i ett större sammanhang, få del av riter och ett språk för det som är svårt att uttrycka med ord. Kanske kallar man det för att det är ”fint” eller ”tradition”, men jag tycker inte att det är min uppgift som präst att sätta mig över de skäl som får människor att söka sig till kyrkan. Dessa par är också ofta öppna för att hitta en bra avvägning mellan egna önskemål och kyrkans ordning. Det är i så fall ett större problem i de fall paren har ett uttalat ”kulisstänkande” som jag beskrev ovan, och kommer till mötet med prästen (som är den man oftast planerar med) med en utgångspunkt att det ska bli en förhandling där ”kunden alltid har rätt” eller där man förutsätter att prästen kommer att vara emot allt man själv tycker är fint eller modernt. Då kan det bli väldigt svårt att komma överens, och då kanske man ska fundera ett varv till på vad man tycker att det innebär att gifta sig enligt Svenska kyrkans ordning.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , , ,

Att kämpa för de mest priviligierade

Det här var tänkt som ett 8 mars-inlägg. Sen gick hela dagen och plötsligt var klockan över midnatt. Men här kommer det ändå.

Folk ställer ibland frågan vad den viktigaste jämställdhetsfrågan, eller den viktigaste kvinnofrågan, är i vår tid. Jag tycker alltid det är väldigt svårt att svara på. För svaret på frågan är såklart beroende av vilken horisont man tittar från.

Globalt kanske svaret är kvinnors rätt till mödravård och reproduktiv hälsa, till sina kroppar och sexualitet, till skolgång och utbildning eller att äga och arbeta. I Sverige kanske rätt till heltid, delad föräldraförsäkring (som kommer ha många viktiga effekter på längre sikt), höjda kvinnolöner, satsningar på jobb i kvinnodominerade yrken.

I min närmaste horisont – akademin och forskningen – är frågorna lite annorlunda. Och det gör att jag ibland tvekar att tänka på dem som de viktigaste. I mitt uppdrag som ordförande för Uppsalas doktorander företräder jag ju på ett sätt en liten minoritet av de mest privilegierade, inte bara i världen utan i vårt land. Få får möjligheten till forskarutbildning, bara ett par procent av befolkningen, och de flesta som kommit så långt har goda möjligheter till ett bra liv och karriär framöver. är det verkligen värt besväret att arbeta för doktoranderna och för jämställdhetsfrågor (bland annat) inom akademin när det finns så många andra?

Mitt svar på frågan är ja. I alla fall så länge vi inte tappar proportionerna. Dels därför att det faktiskt finns ett antal jämställdhetsfrågor som är akuta inom akademin. Ingen vet riktigt hur utbredda de sexuella trakasserierna är – inte för att de inte är mätbara utan för ingen som har makt att göra något åt det verkar vilja veta, fastän nästan alla kvinnor inom akademin känner till fall. Lika många kvinnor som män påbörjar forskarutbildning, men efter doktorsexamen (om de tar ut den) försvinner betydligt fler kvinnor än män från universiteten pga dåliga arbetsvillkor, svårigheten att få forskningspengar och stängda nätverk. På professorsstolarna ökar andelen kvinnor med snigelfart och alltjämt ser vi hur i alla möjliga sammanhang, från grundkursernas litteraturlistor till utmärkelser och priser, hur kvinnorna knappt syns och i så fall lyfts fram som undantag. Så trots att vi akademikerkvinnor på vissa sätt är en privilegierad elit finns det centrala jämställdhets- och feministiska frågor att driva. Inte minst för att se till att kunskapen finns och vidareutvecklas för att kunna driva feministiskt arbete inom andra sfärer.

Men det gäller som sagt så länge vi inte tappar proportionerna. Så länge vi inte glömmer att ens grundläggande skolgång inte är en självklarhet för alla flickor och kvinnor i världen. Så länge vi inte glömmer att utbildning är ett mäktigt vapen för jämlikhet och utveckling som måste spridas till fler. Så länge vi inte glömmer att vi kvinnor som trots allt har fått stora möjligheter har ett stort ansvar för att arbeta för möjlighet och frihet också för våra systrar utanför akademin.

Mitt inl?gg i kyrkom?tets talarstol i fr?gan om vigsel och ?ktenskap

<meta content="OpenOffice.org 3.1 (Unix)" name="GENERATOR" /> </p> <style type="text/css"> <!-- @page { margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.21cm } --> </style> <p style="margin-bottom: 0cm">Kyrkom?tesv?nner,</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">jag vill yrka bifall till utskottets f?rslag.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">Debatten idag handlar om n?gra f? beslutspunkter, men ber?r grundl?ggande fr?gor. Fr?gan om ?ktenskap och vigsel ?r en ordningsfr?ga, men ber?r ?nd? viktiga teologiska fr?gor. Jag skulle vilja ?gna mitt inl?gg ?t skapelseteologiska perspektiv.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">Jag tror n?mligen att den h?r fr?gan handlar om m?nniskosyn, och om synen p? k?n och k?nsskillnader. Det ?r ett perspektiv som n?mns i utskottets och teologiska kommitt?ns texter, men jag tror att det fortfarande finns en hel del ov?nda stenar i den fr?gan.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">Det g?r inte att komma ifr?n att m?nga av de argument som h?rs mot att ?ppna ?ktenskapsbegreppet grundar sig i hur man ser p? m?n och kvinnor, vilka eventuella skillnader som finns mellan k?nen och vad dessa i s? fall konstitueras av. Fr?gan om komplementaritet n?mns p? m?nga st?llen i olika skrivelser, motioner och bet?nkanden, och p? de flesta av dem p? ett r?tt oproblematiserat s?tt.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">Talet om k?nskomplementaritet f?ruts?tter en essentialistisk syn p? k?n. Det f?ruts?tter en syn d?r det finns en orubblig manlig respektive kvinnlig essens, fastlagd i skapelsen och styrande f?r en rad egenskaper och konstituerande f?r vem vi ?r som m?nniskor. K?n skulle vara n?got som s? att s?ga ligger f?re andra egenskaper: kvinna eller man f?rst, m?nniska sedan (f?r att travestera Grundtvig). Av det f?ljer oftast resonemang kring m?ns och kvinnors olika givna roller och uppgifter.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">Jag delar inte den synen. Jag tror inte att k?n skulle vara s? avg?rande i skapelsen att det skulle vara det mest konstituerande f?r mig som m?nniska eller min relation till min skapare. Det s?gs ibland att m?nniskan ?r skapad till man och kvinna, som att k?nstillh?righeten och att de egenskaper eller den roll som t?nks h?ra till den skulle vara ?mnad i skapelsen. Men det ?r ingen n?dv?ndig konsekvens av skapelseteologin. I skapelseber?ttelsen i 1 Mosebok s? st?r det att m?nniskan ?r skapad <strong>till</strong> Guds avbild, <strong>som</strong> man och kvinna. Vi ?r skapade <strong>till </strong>relation till Gud, vi ?r ?mnade att b?ra likhet med Gud och s?ka relation till v?r skapare. Vi ?r skapade <strong>som</strong> m?n och kvinnor, men det ?r inte v?r mest grundl?ggande identitet, inte syftet med att vi ?r skapade. V?ra biologiska funktioner i reproduktionen konstituerar inte vilka vi ?r, varken i relation till Gud eller varandra.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">Jag vet att alla h?r inte delar min syn. Men jag vet ocks? att ganska m?nga g?r det. Det r?der ingen konsensus i denna fr?ga, inte i Svenska kyrkan, inte i Bibeln och traditionen, inte ?vriga kristenhet och inte i samh?llet. Det ?r heller ingen fr?ga som avg?rs eller l?ses i en enda omr?stning.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">I Teologiska kommitt?ns yttrande diskuteras detta, och jag ser fram emot en fortsatt teologisk reflektion inte bara i fr?gor kring relationer, sexualitet och samliv utan ocks? i fr?gor om k?n, k?nsskillnader och skapelseteologi.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"> <p style="margin-bottom: 0cm">Jag ?r glad att f? vara med och bejaka en reform som inte f?ruts?tter en oreflekterad k?nskomplementaritetstanke i sin skapelseteologi. Bifall utskottets f?rslag.</p> <p style="margin-bottom: 0cm"><a href="http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=299840">Utskottets f?rslag finns h?r </a></p> <p style="margin-bottom: 0cm">Andra bloggar om: <a xhref="http://bloggar.se/om/svenska+kyrkan" rel="tag">svenska kyrkan</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/%E4ktenskap" rel="tag">?ktenskap</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/vigselr%E4tt" rel="tag">vigselr?tt</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/hbt" rel="tag">hbt</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/kyrkan" rel="tag">kyrkan</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/genus" rel="tag">genus</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/skapelseteologi" rel="tag">skapelseteologi</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/k%F6n" rel="tag">k?n</a></p> </div><!-- .entry-content --> <footer class="entry-meta"> <span class="cat-links"> <span class="entry-utility-prep entry-utility-prep-cat-links">Publicerat i</span> <a href="https://martaaxner.net/category/jamstalldhet/" rel="category tag">jmstlldhet</a>, <a href="https://martaaxner.net/category/kyrkan/" rel="category tag">kyrkan</a>, <a href="https://martaaxner.net/category/kyrkomotet/" rel="category tag">kyrkomtet</a>, <a href="https://martaaxner.net/category/politik/" rel="category tag">politik</a> </span> </footer><!-- .entry-meta --> </article><!-- #post-588 --> <article id="post-546" class="post-546 post type-post status-publish format-standard hentry category-jamstalldhet category-politik"> <header class="entry-header"> <h1 class="entry-title"><a href="https://martaaxner.net/2009/01/02/mindre-diskriminering-med-tydliga-meritkrav/" rel="bookmark">Mindre diskriminering med tydliga meritkrav</a></h1> <div class="entry-meta"> <span class="sep">Postat </span><a href="https://martaaxner.net/2009/01/02/mindre-diskriminering-med-tydliga-meritkrav/" title="12:50" rel="bookmark"><time class="entry-date" datetime="2009-01-02T12:50:00+01:00">fredag 2 januari 2009</time></a><span class="by-author"> <span class="sep"> av </span> <span class="author vcard"><a class="url fn n" href="https://martaaxner.net/author/admin-2/" title="Visa alla inlägg av Marta Axner" rel="author">Marta Axner</a></span></span> </div><!-- .entry-meta --> </header><!-- .entry-header --> <div class="entry-content"> <p><a href="http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2542329">Idag har ekot</a> f?r ovanlighetens skull en positiv nyhet om konsekvenser av regeringens beslut. Det ?r de nya rutinerna f?r tills?ttning av statliga toppjobb som har resulterat i att s?v?l kvinnor som m?nniskor med utl?ndsk bakgrund som inte l?ngre ?r underrepresenterade bland tills?ttningarna. Reglerna inneb?r bland annat offentliga utlysningar med annonsering och tydliga s?kprofiler med detaljerade listningar av vilka meriter som kr?vs.</p> <p>Nu finns det andra saker man kan klaga p? hos regeringens utn?mningspolitik – sparkandet av k?nda socialdemokrater till exempel – men av den h?r framg?ngen kan man l?ra sig ett och annat. Framf?r allt att tydligg?randet av meriter gynnar de grupper som missgynnas i vanliga fall, och att v?r omedelbara eller oreflekterade bild av ”kompetens” inte alltid leder tanken r?tt. N?r man f?rtydligar vad som faktiskt kr?vs f?r att klara av ett jobb kanske det visar sig att det inte ?r den som vid f?rsta intrycket f?refaller ”kompetent” som ?r b?st l?mpad. Kompetens ?r ju inte n?got objektivt eller okomplicerat begrepp utan tv?rtom n?got som fylls med olika f?rest?llningar och d?rmed beh?ver definieras. Det blir ju ocks? tydligt i denna granskning att s?v?l kvinnor som m?nniskor med utl?ndsk bakgrund varit diskriminerade i den tidigare utn?mningspolitiken.<br /> Jag ?r inte fr?mmande f?r positiv s?rbehandling eller i vissa fall kvotering om det beh?vs i vissa sammanhang. Men att med tydlighet och goda rutiner motarbeta diskriminering och missgynnande strukturer ?r en given ?tg?rd f?r b?ttre rekrytering som de allra flesta sammanhang skulle kunna till?mpa.</p> <p>?ven <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=869479">DN skriver om detta</a>.? Andra <a href="http://intressant.se/intressant">intressanta</a> bloggar om: <a xhref="http://bloggar.se/om/politik" rel="tag">politik</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/utn%E4mningar" rel="tag">utn?mningar</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/statliga+toppjobb" rel="tag">statliga toppjobb</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/diskriminering" rel="tag">diskriminering</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/rekrytering" rel="tag">rekrytering</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/j%E4mst%E4lldhet" rel="tag">j?mst?lldhet</a></p> </div><!-- .entry-content --> <footer class="entry-meta"> <span class="cat-links"> <span class="entry-utility-prep entry-utility-prep-cat-links">Publicerat i</span> <a href="https://martaaxner.net/category/jamstalldhet/" rel="category tag">jmstlldhet</a>, <a href="https://martaaxner.net/category/politik/" rel="category tag">politik</a> </span> </footer><!-- .entry-meta --> </article><!-- #post-546 --> <article id="post-533" class="post-533 post type-post status-publish format-standard hentry category-jamstalldhet category-politik"> <header class="entry-header"> <h1 class="entry-title"><a href="https://martaaxner.net/2008/08/30/antligen/" rel="bookmark">?ntligen!</a></h1> <div class="entry-meta"> <span class="sep">Postat </span><a href="https://martaaxner.net/2008/08/30/antligen/" title="9:20" rel="bookmark"><time class="entry-date" datetime="2008-08-30T09:20:56+01:00">lördag 30 augusti 2008</time></a><span class="by-author"> <span class="sep"> av </span> <span class="author vcard"><a class="url fn n" href="https://martaaxner.net/author/admin-2/" title="Visa alla inlägg av Marta Axner" rel="author">Marta Axner</a></span></span> </div><!-- .entry-meta --> </header><!-- .entry-header --> <div class="entry-content"> <p>Inte en dag f?r tidigt har nu <a href="http://www.socialdemokraterna.se/valfard">r?dslagsgruppen om v?lf?rd</a> kommit fram till att det i socialdemokraterna finns ett starkt st?d f?r en ?kad individualisering av f?r?ldraf?rs?kringen – och kommer f?resl? en tredelning f?r att senare sikta mot en helt individualiserad f?r?ldraf?rs?kring, <a href="http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2282423">ber?ttar ekot</a> och <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1638837.svd">svd</a> idag. Hurra!</p> <p>Uppdatering: N?gra l?ngre kommentarer hinns inte med idag. <a href="http://martaaxner.blogspot.com/2005/08/besviken-p-partistyrelsen.html">L?s ist?llet vad jag skrev</a> n?r partistyrelsen kom med f?rslaget att inte individualisera mera f?rra g?ngen det var aktuellt, 2005. Och till kommentatorer som tror att helt delad f?r?ldraledighet inneb?r att det inte g?r att amma vill jag bara p?minna om att om man delar helt lika och tar ut f?r?ldraf?rs?kringen p? ”helfart” (vilket man allts? inte beh?ver g?ra och m?nga tar ut ”l?ngsammare”) s? inneb?r det ?nd? att den mamman om hon ?r hemma f?rst ?r hemma i 6,5 m?nad. F? mammor helammar l?ngre ?n s?. I det ”tredelade” f?rslaget kan mamman vara hemma (?terigen med ”hel” f?rs?kring) drygt 8 m?nader.<br /> Andra bloggar om: <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/politik">politik</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/socialdemokraterna">socialdemokraterna</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/f%F6r%E4ldraf%F6rs%E4kring">f?r?ldraf?rs?kring</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/j%E4mst%E4lldhet">j?mst?lldhet</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/individualiserad+f%F6r%E4ldraf%F6rs%E4kring">individualiserad f?r?ldraf?rs?kring</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/v%E4lf%E4rd">v?lf?rd</a></p> </div><!-- .entry-content --> <footer class="entry-meta"> <span class="cat-links"> <span class="entry-utility-prep entry-utility-prep-cat-links">Publicerat i</span> <a href="https://martaaxner.net/category/jamstalldhet/" rel="category tag">jmstlldhet</a>, <a href="https://martaaxner.net/category/politik/" rel="category tag">politik</a> </span> </footer><!-- .entry-meta --> </article><!-- #post-533 --> <article id="post-530" class="post-530 post type-post status-publish format-standard hentry category-jamstalldhet category-politik"> <header class="entry-header"> <h1 class="entry-title"><a href="https://martaaxner.net/2008/08/21/ganska-roligt-statyuppror/" rel="bookmark">Ganska roligt statyuppror</a></h1> <div class="entry-meta"> <span class="sep">Postat </span><a href="https://martaaxner.net/2008/08/21/ganska-roligt-statyuppror/" title="23:07" rel="bookmark"><time class="entry-date" datetime="2008-08-21T23:07:36+01:00">torsdag 21 augusti 2008</time></a><span class="by-author"> <span class="sep"> av </span> <span class="author vcard"><a class="url fn n" href="https://martaaxner.net/author/admin-2/" title="Visa alla inlägg av Marta Axner" rel="author">Marta Axner</a></span></span> </div><!-- .entry-meta --> </header><!-- .entry-header --> <div class="entry-content"> <p><img align="top" src="http://www.amelia.se/_internal/cimg!0/9hw0bkuzotlyfcz84wkq2dxhx11fl1h" /></p> <p>N?r jag f?rst fick ett tipsmail om <a href="http://www.statyupproret.se/">Statyupproret</a> f?rh?ll jag mig ganska kallsinnig. Det ?r tidskriften Amelia som kampanjar f?r fler kvinnor som statyer d? n?stan alla som st?r staty i Sverige ?r m?n (ok, inte alla, men v?ldigt m?nga). I min bok ?r amelia knappast s?rskilt trov?rdiga som feministk?mpar, s? jag d?mde ut projektet som helt jippobetonat.<br /> Men nu fick jag ett andra mail, d?r de skickade med bilder p? kampanjinsatser – runt om i Sverige har personer markerat gubbstatyer med rosa scarfar, halsband och andra kvinnoattribut. Och jag ?r onekligen svag f?r ickev?ldsamt gerillakampanjande. Och det kanske ?r ett jippo, men i s?nt fall ett r?tt roligt s?dant.</p> <p>Vill man vara med kan man g? in p? hemsidan och r?sta p? vilken kvinna man tycker borde st? staty – alla m?jliga fr?n Drottning Kristina till Anna Lindh, fr?n Anna-Maria Lenngren till Fadime Sahindal – eller f?resl? n?gon annan kvinna. Eller s? kan man ladda upp en bild till bildt?vlingen p? en utsmyckad staty. Vad jag vet ?r ?nnu till exempel Geijer i universitetsparken utan halsband…</p> <p>Andra bloggar om: <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/statyupproret">statyupproret</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/amelia">amelia</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/statyer">statyer</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/feminism">feminism</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/gubbar">gubbar</a></p> </div><!-- .entry-content --> <footer class="entry-meta"> <span class="cat-links"> <span class="entry-utility-prep entry-utility-prep-cat-links">Publicerat i</span> <a href="https://martaaxner.net/category/jamstalldhet/" rel="category tag">jmstlldhet</a>, <a href="https://martaaxner.net/category/politik/" rel="category tag">politik</a> </span> </footer><!-- .entry-meta --> </article><!-- #post-530 --> <article id="post-512" class="post-512 post type-post status-publish format-standard hentry category-jamstalldhet category-politik category-utbildning"> <header class="entry-header"> <h1 class="entry-title"><a href="https://martaaxner.net/2008/06/10/forskarutbildningen-ar-inte-jamstalld/" rel="bookmark">Forskarutbildningen ?r inte j?mst?lld</a></h1> <div class="entry-meta"> <span class="sep">Postat </span><a href="https://martaaxner.net/2008/06/10/forskarutbildningen-ar-inte-jamstalld/" title="8:54" rel="bookmark"><time class="entry-date" datetime="2008-06-10T08:54:15+01:00">tisdag 10 juni 2008</time></a><span class="by-author"> <span class="sep"> av </span> <span class="author vcard"><a class="url fn n" href="https://martaaxner.net/author/admin-2/" title="Visa alla inlägg av Marta Axner" rel="author">Marta Axner</a></span></span> </div><!-- .entry-meta --> </header><!-- .entry-header --> <div class="entry-content"> <p>I f?rra veckan presenterades <a href="http://hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2008/forskarutbildningenmastetaspaallvar.5.6923699711a25cb275a80001332.html">Doktorandspegeln, H?gskoleverkets enk?t</a> om hur doktoranderna i Sverige upplever sin situation. M?nga skulle vilja ha b?ttre introduktion och b?ttre handledning, och det ?r sl?ende hur liten skillnad det ?r j?mf?rt med f?r fem ?r sedan d? den f?rra gjordes. Inga stora f?rb?ttringar av doktorandernas situation har skett. Mest anm?rkningsv?rt och alarmerande ?r hur m?nga kvinnliga doktorander som upplever sexuella trakasserier och upplever sig negativt s?rbehandlade pga sitt k?n. I kombination med att fler kvinnor ?n m?n k?nner h?g stress, m?r s?mre och ?r mer sjukskrivna (och f?rre kvinnor stannar i akademien efter doktorsexamen) framkommer en bild av att kvinnor inte har samma m?jligheter att verka inom universitetet och h?gskolor ?n m?n.</p> <p>Om detta skriver doktorandf?retr?darna RIKARD LINGSTR?M, ordf?rande i Sveriges Doktorandf?rening, MATTIAS WIGGBERG, ordf?rande i SFS Doktorandkommitt? och ANTON FORSBERG, ordf?rande i Sveriges Doktorander i en <a href="http://www.corren.se/archive/2008/6/9/jr3q5f8l2weoxvd.xml">debattartikel i Corren idag</a>.</p> <p>De skriver bland annat:</p> <blockquote><p><em>Doktorandspegeln </em>visar p? anm?rkningsv?rda skillnader i svaren mellan m?n och kvinnor i synen p? forskarutbildningen. 22 procent av kvinnorna uppger till exempel att de i ?i mycket h?g grad? har upplevt stress eller press som har gett negativa erfarenheter, j?mf?rt med 16 procent av m?nnen. Kvinnorna upplever ocks? i h?gre utstr?ckning att kraven inom forskarutbildningen ?r f?r h?ga. De kvinnliga doktoranderna k?nner sig i l?gre utstr?ckning som en del av forskarkollektivet och ser i l?gre grad milj?n som kreativ. Dessa resultat b?r sammantaget ses i perspektivet att andelen kvinnor som varit sjukskrivna i mer ?n 14 dagar ?r n?stan tre g?nger s? h?g som andelen bland m?nnen.</p> <p>Var fj?rde kvinna svarade att de upplevt att de blivit negativt s?rbehandlade p? grund av k?n. Bland m?nnen var motsvarande andel endast sex procent. S? m?nga som nio procent av kvinnorna upplevde ocks? att de n?gon g?ng under utbildningen blivit utsatta f?r sexuella trakasserier .</p> <p>De stora skillnaderna i svaren b?r analyseras utifr?n den stora obalans som finns mellan andelen kvinnor och m?n inom h?gskolan. Inom forskarutbildningen ?r andelen kvinnor l?gre ?n inom grundutbildningen, och ju h?gre man n?r i den akademiska hierarkin, desto l?gre ?r andelen kvinnor. Mindre ?n var femte professor ?r kvinna. Det ?r inte orimligt att denna obalans ocks? s?tter avtryck i hur kvinnor upplever sin arbetssituation om detta ocks? inneb?r att manliga normer och strukturer dominerar inom verksamheten. Oavsett detta indikerar dessa resultat tydligt att en l?ng v?g ?terst?r innan h?gskolan kan betraktas som en j?mst?lld arbetsplats.</p></blockquote> <p>Andra <a href="http://intressant.se/intressant">intressanta</a> bloggar om: <a xhref="http://bloggar.se/om/politik" rel="tag">politik</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/j%E4mst%E4lldhet" rel="tag">j?mst?lldhet</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/utbildning" rel="tag">utbildning</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/forskning" rel="tag">forskning</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/h%F6gskoleverket" rel="tag">h?gskoleverket</a>, <a xhref="http://bloggar.se/om/doktorander" rel="tag">doktorander</a></p> </div><!-- .entry-content --> <footer class="entry-meta"> <span class="cat-links"> <span class="entry-utility-prep entry-utility-prep-cat-links">Publicerat i</span> <a href="https://martaaxner.net/category/jamstalldhet/" rel="category tag">jmstlldhet</a>, <a href="https://martaaxner.net/category/politik/" rel="category tag">politik</a>, <a href="https://martaaxner.net/category/utbildning/" rel="category tag">utbildning</a> </span> </footer><!-- .entry-meta --> </article><!-- #post-512 --> <nav id="nav-below"> <h3 class="assistive-text">Inläggsnavigering</h3> <div class="nav-previous"><a href="https://martaaxner.net/category/jamstalldhet/page/2/" ><span class="meta-nav">←</span> Äldre inlägg</a></div> <div class="nav-next"></div> </nav><!-- #nav-above --> </div><!-- #content --> </section><!-- #primary --> <div id="secondary" class="widget-area" role="complementary"> <aside id="search-2" class="widget widget_search"> <form method="get" id="searchform" action="https://martaaxner.net/"> <label for="s" class="assistive-text">Sök</label> <input type="text" class="field" name="s" id="s" placeholder="Sök" /> <input type="submit" class="submit" name="submit" id="searchsubmit" value="Sök" /> </form> </aside><aside id="pages-2" class="widget widget_pages"><h3 class="widget-title">Sidor</h3> <ul> <li class="page_item page-item-377"><a href="https://martaaxner.net/publikationer/">Publikationer, uppsatser och papers</a></li> <li class="page_item page-item-2"><a href="https://martaaxner.net/about/">Vem är Marta?</a></li> </ul> </aside> <aside id="recent-posts-2" class="widget widget_recent_entries"> <h3 class="widget-title">Senaste inläggen</h3> <ul> <li> <a href="https://martaaxner.net/2015/07/23/rapport-om-mediebilden-av-muslimer/">Rapport om mediebilden av muslimer</a> </li> <li> <a href="https://martaaxner.net/2015/06/03/ny-tillvaro-pa-ny-plats/">Ny tillvaro på ny plats</a> </li> <li> <a href="https://martaaxner.net/2013/11/09/medier-om-avhandlingen/">Medier om avhandlingen</a> </li> <li> <a href="https://martaaxner.net/2013/10/07/nu-finns-avhandlingen/">Nu finns avhandlingen!</a> </li> <li> <a href="https://martaaxner.net/2013/09/14/mina-valloften-en-solidarisk-engagerad-och-oppen-folkkyrka-i-hela-landet/">Mina vallöften: en solidarisk, engagerad och öppen folkkyrka i hela landet</a> </li> </ul> </aside><aside id="recent-comments-3" class="widget widget_recent_comments"><h3 class="widget-title">Senaste kommentarer</h3><ul id="recentcomments"><li class="recentcomments"><span class="comment-author-link"><a href='http://martaaxner.net/' rel='external nofollow' class='url'>Marta Axner</a></span> om <a href="https://martaaxner.net/2015/07/23/rapport-om-mediebilden-av-muslimer/comment-page-1/#comment-482097">Rapport om mediebilden av muslimer</a></li><li class="recentcomments"><span class="comment-author-link">Leif</span> om <a href="https://martaaxner.net/2015/07/23/rapport-om-mediebilden-av-muslimer/comment-page-1/#comment-482087">Rapport om mediebilden av muslimer</a></li><li class="recentcomments"><span class="comment-author-link"><a href='http://www.hogbergstankar.se/2012/02/09/sakta-sa-blir-politiken-uppenbar/' rel='external nofollow' class='url'>Sakta så blir politiken uppenbar… | Högbergs Tankar</a></span> om <a href="https://martaaxner.net/2012/02/09/den-orattvisa-pensionsaldern-om-medellivslangd-klass-och-arbetsmiljo/comment-page-1/#comment-462303">Den orättvisa pensionsåldern – om medellivslängd, klass och arbetsmiljö</a></li><li class="recentcomments"><span class="comment-author-link">Kristian Pella</span> om <a href="https://martaaxner.net/2013/10/07/nu-finns-avhandlingen/comment-page-1/#comment-253561">Nu finns avhandlingen!</a></li><li class="recentcomments"><span class="comment-author-link">Kristina Rane</span> om <a href="https://martaaxner.net/2012/04/30/svenska-forsamlingen-i-toronto/comment-page-1/#comment-236987">Svenska församlingen i Toronto</a></li></ul></aside><aside id="text-3" class="widget widget_text"> <div class="textwidget"><script src="http://widgets.twimg.com/j/2/widget.js"></script> <script> new TWTR.Widget({ version: 2, type: 'profile', rpp: 5, interval: 6000, width: 'auto', height: 300, theme: { shell: { background: '#333333', color: '#ffffff' }, tweets: { background: '#000000', color: '#ffffff', links: '#53eb07' } }, features: { scrollbar: true, loop: false, live: false, hashtags: true, timestamp: true, avatars: false, behavior: 'all' } }).render().setUser('martaaxner').start(); </script></div> </aside><aside id="linkcat-32" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Blogglnkar</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://intressant.se">Intressant</a></li> <li><a href="http://knuff.se">Knuff</a></li> <li><a href="http://www.socialdemokraterna.se/netroots/" title="Det progressiva bloggn?tverket (mestadels (s))">Netroots</a></li> <li><a href="http://nyligen.se">Nyligen</a></li> <li><a href="http://www.politometern.se/">Politometern</a></li> <li><a href="http://www.s-bloggar.se">S-bloggar</a></li> </ul> </aside> <aside id="linkcat-40" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Feministiska bloggar</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://ablativ.blogspot.com/">Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina </a></li> <li><a href="http://elingrelsson.se/">Elin Grelsson</a></li> <li><a href="http://juliaskott.wordpress.com/">Julia Skott</a></li> <li><a href="http://kroppsbild.wordpress.com/" title="Julia Skotts bildbloggsprojekt">Kroppsbilder</a></li> <li><a href="http://rebellablog.blogspot.com/" title="Unga s-kvinnor">Rebella</a></li> </ul> </aside> <aside id="linkcat-41" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Forsknings- och utbildningsbloggar</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://blog.hannavictoria.se/"></a></li> <li><a href="http://www.klasherman.com/blog/" title="Ordf?rande f?r SFS">Klas-Herman Lundgren</a></li> <li><a href="http://latinblogg.blogspot.com/">Latinbloggen</a></li> <li><a href="http://hagevi.wordpress.com/" title="Statsvetare (och religionsforskare)">Magnus Hagevi</a></li> <li><a href="http://www.phdcomics.com/comics.php" title="roligaste serien om doktorandlivet">PhD – Piled Higher and Deeper</a></li> <li><a href="http://rogerjonssons.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://tingotankar.blogspot.com/" title="Arkeologi, vetenskap och aktuella h?ndelser">Ting och tankar</a></li> </ul> </aside> <aside id="linkcat-36" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Hemmaplan</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://laboremit.se" title="S-studenter i Uppsala">Laboremus</a></li> <li><a href="http://sfs.se/" title="Sveriges f?renade studentk?rer">SFS</a></li> <li><a href="http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarrorelsen/Sveriges-Kristna-Socialdemokrater---Broderskapsrorelsen/" title="Troende socialdemokrater"></a></li> <li><a href="http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Start____129.aspx">Socialdemokraterna</a></li> <li><a href="http://s-studenter.se/"></a></li> <li><a href="http://svenskakyrkan.se">Svenska kyrkan</a></li> <li><a href="http://www.uppsalastudentkar.nu/"></a></li> </ul> </aside> <aside id="linkcat-34" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Kultur- och mediebloggar</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://saom.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://bokhora.se/blog/">Bokhora</a></li> <li><a href="http://conie.blogspot.com/">Conan the Librarian</a></li> <li><a href="http://www.kulturbloggen.com/">Kulturbloggen</a></li> <li><a href="http://roleplayingissogay.wordpress.com/" title="Teresa Axner">Roleplaying is so gay</a></li> <li><a href="http://shootmewhileimhappy.blogspot.com/" title="Emma Gray Munthe">Shoot me while I’m happy</a></li> <li><a href="http://www.weirdscience.se/index.php?sida=blogg">Weird Science</a></li> </ul> </aside> <aside id="linkcat-33" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Kyrk- och religionsbloggar</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://elinmengstrom.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://sofialillyjonsson.wordpress.com/"></a></li> <li><a href="http://karinlangstromvinge.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://kyrkomotet.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://kyrkoordnaren.blogspot.com/" title="Per Westberg">Kyrkoordnaren</a></li> <li><a href="http://fredriki.wordpress.com/"></a></li> <li><a href="http://storasysterivassen.blogspot.com/" title="Miriam Klefb?ck">Stora syster i vassen</a></li> </ul> </aside> <aside id="linkcat-39" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Min andra blogg</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://martaspredikningar.blogspot.com" title="Min predikoblogg">Martas predikningar</a></li> </ul> </aside> <aside id="linkcat-35" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Politikerbloggar - vriga</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://esbati.blogspot.com/">Esbatis kommentarer</a></li> <li><a href="http://isobelsverkstad.blogspot.com/">Isobels text och verkstad</a></li> <li><a href="http://www.rodgron.se/"></a></li> </ul> </aside> <aside id="linkcat-37" class="widget widget_links"><h3 class="widget-title">Sossebloggar</h3> <ul class='xoxo blogroll'> <li><a href="http://www.alliansfrittsverige.nu/">Alliansfritt Sverige</a></li> <li><a href="http://annaardin.blogspot.com/">Anna Ardin</a></li> <li><a href="http://annaspekulerar.blogspot.com/" title="Anna Larsson">Anna spekulerar</a></li> <li><a href="http://laboremustankar.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://erlanderbrigaderna.blogspot.com/">Erlanderbrigaderna</a></li> <li><a href="http://www.fredrikpettersson.nu/">Fredrik Pettersson</a></li> <li><a href="http://hbt-sossen.blogspot.com/">HBT-sossen</a></li> <li><a href="http://hogbergstankar.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://www.jamlikhetsanden.se"></a></li> <li><a href="http://bengtssonblogg.blogspot.com/">Jesper Bengtsson</a></li> <li><a href="http://johannagraf.blogspot.com/">Johanna Graf</a></li> <li><a href="http://kajsaborgnas.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://http://lenasommestad.wordpress.com/">Lena Sommestad</a></li> <li><a href="http://magnus.ljungkvist.nu/blogg/" title="Magnus Ljungkvist">Magnus tankar</a></li> <li><a href="http://martinmobergsblogg.blogspot.com/">Martin Mobergs betraktelser</a></li> <li><a href="http://martintollen.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://annikahogberg.blogspot.com">Min politiska sida</a></li> <li><a href="http://promemorian.blogspot.com/" title="Jonas Morian">PromeMorian</a></li> <li><a href="http://rodaberget.wordpress.com/"></a></li> <li><a href="http://rogerjonssons.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://johansjolander.blogspot.com/"></a></li> <li><a href="http://socialdemocracy.blogspot.com/" title="Peter Gustavsson">Social Democracy</a></li> <li><a href="http://sskbloggen.blogspot.com/" title="Stockholms socialdemokratiska studentklubb">SSK-bloggen</a></li> <li><a href="http://storstad.wordpress.com/" title="Marika Lindgren ?sbrink">Storstad</a></li> <li><a href="http://ulfbjereld.blogspot.com/">Ulf Bjereld</a></li> </ul> </aside> <aside id="meta-2" class="widget widget_meta"><h3 class="widget-title">Meta</h3> <ul> <li><a href="https://martaaxner.net/wp-login.php?itsec-hb-token=ma-admin">Logga in</a></li> <li><a href="https://martaaxner.net/feed/">Inlägg via <abbr title="Really Simple Syndication">RSS</abbr></a></li> <li><a href="https://martaaxner.net/comments/feed/">Kommentarer via <abbr title="Really Simple Syndication">RSS</abbr></a></li> <li><a href="https://wordpress.org/" title="Drivs med WordPress, en toppmodern, semantisk publiceringsplattform.">WordPress.org</a></li> </ul> </aside> </div><!-- #secondary .widget-area --> </div><!-- #main --> <footer id="colophon" role="contentinfo"> <div id="site-generator"> <a href="https://wordpress.org/" class="imprint" title="Semantisk personlig publiceringsplattform"> Drivs med WordPress </a> </div> </footer><!-- #colophon --> </div><!-- #page --> <p style="text-align:center;font-size:x-small;color:#808080;"><a style="font-weight:normal;color:#808080" href="http://www.ab-weblog.com/en/wordpress-plug-ins/social-widgets/" title="Facebook, Twitter & Google+ Social Widgets" target="_blank">Social Widgets</a> powered by <a style="font-weight:normal;color:#808080" href="http://www.ab-weblog.com/en/" title="Software Developer Blog" target="_blank">AB-WebLog.com</a>.</p> <!-- Start of StatCounter Code --> <script> <!-- var sc_project=2893022; var sc_security="35c67630"; var sc_invisible=1; var scJsHost = (("https:" == document.location.protocol) ? "https://secure." : "http://www."); //--> </script> <script type="text/javascript" src="https://secure.statcounter.com/counter/counter.js" async></script> <noscript><div class="statcounter"><a title="web analytics" href="https://statcounter.com/"><img class="statcounter" src="https://c.statcounter.com/2893022/0/35c67630/1/" alt="web analytics" /></a></div></noscript> <!-- End of StatCounter Code --> <!-- Powered by WPtouch: 4.3.35 --> <div style="display:none"> </div> <script type='text/javascript' src='https://s0.wp.com/wp-content/js/devicepx-jetpack.js?ver=201938'></script> <script type='text/javascript' src='https://secure.gravatar.com/js/gprofiles.js?ver=2019Sepaa'></script> <script type='text/javascript'> /* <![CDATA[ */ var WPGroHo = {"my_hash":""}; /* ]]> */ </script> <script type='text/javascript' src='https://martaaxner.net/wp-content/plugins/jetpack/modules/wpgroho.js?ver=5.1.1'></script> <script type='text/javascript' src='https://martaaxner.net/wp-includes/js/wp-embed.min.js?ver=5.1.1'></script> <script type='text/javascript' src='https://stats.wp.com/e-201938.js' async='async' defer='defer'></script> <script type='text/javascript'> _stq = window._stq || []; _stq.push([ 'view', {v:'ext',j:'1:7.1.1',blog:'51640237',post:'0',tz:'1',srv:'martaaxner.net'} ]); _stq.push([ 'clickTrackerInit', '51640237', '0' ]); </script> </body> </html>