Bloggr?dslaget inskickat

Idag ?r sista dagen f?r att l?mna synpunkter p? socialdemokraternas skolr?dslag och jag har som utlovats skickat in de olika inl?ggen i mitt bloggr?dslag. Jag var nog ambiti?s i ?verkant n?r jag trodde att det skulle bli nio ordentliga inl?gg (ett f?r varje fr?ga) men fyra inl?gg som t?ckte fem fr?gor blev det till slut i alla fall. Jag hade v?l kanske ocks? hoppats p? fler kommentarer och att fler bloggare skulle h?nga p? – ? andra sidan inser jag nu vilken rej?l uppgift jag tog p? mig och att det inte har varit s?rskilt l?ttl?sta texter.

Nu har fyra nya r?dslagsmaterial sl?ppts, och jag t?nker inte ha samma ambition att t?cka dem helt h?r p? bloggen – det tar f?r mycket tid och energi och ?r lite prestations?ngestskapande. D?remot t?nker jag nog skriva n?gra inl?gg baserade p? de olika r?dslagen under h?sten. Hoppas att ni ska tycka att det ?r intressant, och att fler bloggare vill vara med och diskutera.

Andra bloggar om: , , , ,

Bloggr?dslag om skolan 4 – ordning och reda?

Det h?r ?r det fj?rde inl?gget i mitt bloggr?dslag om skolan, och behandlar den femte fr?gan i diskussionsmaterialet. Mer om bloggr?dslaget och tidigare inl?gg finns h?r. Hela diskussionsmaterialet och mer om r?dslaget finns p? socialdemokraternas webbplats.

5. Hur ser en socialdemokratisk politik ut f?r ordning, reda, trygghet och studiero i skolan?

  • Hur ser en socialdemokratisk politik ut f?r ordning, reda, trygghet och studiero i skolan och som samtidigt uppr?tth?ller respekten f?r barnen och ungdomarna och inte kv?ver deras livsnerv, oppositionslusta och kreativitet?
  • Hur b?r vi i framtiden m?ta debatten om ordning och reda i skolan s? att vi inte uppfattas som kravl?sa? R?cker det med krav p? ordningsregler? Borde vi kr?va mer av f?r?ldrarna? Vilka krav kan vi st?lla p? l?rarna?
  • Hur kan skolan samspela och/eller kompensera f?r allt det som p?verkar eleverna utanf?r undervisningstid?
  • Vad har fritids f?r roll? Under senare ?r har resurserna till fritids i de flesta kommuner nedprioriterats till f?rm?n f?r mer resurser till sj?lva klassrumsundervisningen. Hur ser ni p? den prioriteringen?
  • Vad tycker ni skolan kan g?ra tillsammans med f?r?ldrar och andra delar av samh?llet f?r att st?dja och st?rka de ungdomar som inte m?r bra?

Ett stort problem med ”ordning och reda”-debatten ?r att s? f? faktiskt vet hur det ser ut i skolan, och att det generaliseras som om det s?g likadant ut i alla skolor. Jag h?r sj?lv till dem som inte har s? f?rska egna erfarenheter fr?n skolv?rlden, och jag t?nker d?rf?r inte uttala mig om hur ”det ?r” i skolan, som om det gick att s?ga s? i en enkel mening. Men en utg?ngspunkt m?ste ?nd? vara att det antagligen ser otroligt olika ut i olika skolor, vilket inte minst beror p? de skilda resursf?ruts?ttningar som g?ller i olika skolor. Det finns s?kert m?nga skolor d?r det aldrig ?r tyst i klassrummet och d?r den anarki som ibland m?las upp i det n?rmaste f?rekommer. Det finns med all s?kerhet ocks? m?nga skolor d?r den bilden ?r mycket fr?mmande och d?r arbetsklimatet ?r mestadels gott.

Jag tycker att den mest rimliga utg?ngspunkten i den h?r debatten ?r att se det som en arbetsmilj?fr?ga. Det handlar om elevernas arbetsmilj? – de ska ha f?ruts?ttningar att kunna arbeta ordentligt, de ska inte uts?ttas f?r den sortens trakasserier som ?r olagliga p? alla andra arbetsplatser och de ska inte f? f?rst?ra f?r varandra. De m?ste ocks? respektera att n?r man arbetar tillsammans s? m?ste man visa h?nsyn och respekt (t ex inte sms:a n?r l?raren undervisar). Det handlar framf?r allt om att eleverna ska ha r?tt till och ?r skyldiga att uppr?tth?lla en god milj?, inte att de ?r en skock hot som m?ste t?mjas med repressiva ?tg?rder. Elevernas d?liga arbetsmilj? ?r inte alls bara – sannolikt inte ens fr?mst – beroende p? hur andra elever agerar, utan ocks? p? skolans och kommunernas ansvar. Den grad av trakasserier och mobbing som f?rekommer har naturligtvis de trakasserande eleverna ansvar f?r, men skolledningarnas ansvar kan inte undvikas. Precis som arbetsgivare har l?ngtg?ende ansvar att motverka och utreda sexuella och andra trakasserier, m?ste ocks? skolorna hitta ?vergripande s?tt att motverka mobbing och trakasserier och skapa en milj? d?r barn och ungdomar kan arbeta och f?r f?ruts?ttningar att utvecklas.

Det h?r handlar ocks? om att behandla eleverna med respekt och f?rv?nta sig bra saker fr?n dem. Jag tror att en positiv f?rv?ntan p? eleverna s?v?l n?r det g?ller studieresultat som uppf?rande och att bidra till ett gott arbetsklimat ?r en f?ruts?ttning f?r att kunna uppn? just dessa saker. I detta ing?r ocks? det som n?mns i den f?rsta fr?gan, ”livsnerv, oppositionslusta och kreativitet”. Att bara h?nvisa till ordningsregler eller att det ?r s? utan att kunna argumentera (om varf?r man exempelvis inte f?r ha keps i matsalen) inf?r eleverna, ?r ingen god pedagogik och visar inte eleverna den respekt de f?rtj?nar.

Andra intressanta bloggar om: , , , ,

Bloggr?dslag om skolan 3 – betyg och kunskap

Det h?r ?r det tredje inl?gget i mitt bloggr?dslag om skolan, och behandlar den fj?rde fr?gan i diskussionsmaterialet. Mer om bloggr?dslaget och tidigare inl?gg finns h?r. Hela diskussionsmaterialet och mer om r?dslaget finns p? socialdemokraternas webbplats.

4. Varf?r anser m?nga v?ljare att socialdemokraterna inte st?r f?r en kunskapsskola?

  • Hur tycker ni att vi b?st kan tv?tta bort st?mpeln att vi socialdemokrater inte st?r f?r kunskap och ?terta initiativet i kunskapsdebatten?
  • Hur ser ni p? skolans uppdrag att ge b?de faktakunskaper och andra slags kunskaper som f?rm?ga att arbeta tillsammans, kritiskt t?nkande och social utveckling? Har v?r betoning av s? kallade v?rdegrundsfr?gor gett intryck av att vi inte s?tter fokus p? kunskapsresultat?
  • N?r tycker ni det ?r l?mpligt att f?rsta g?ngen f? betyg? Har det betydelse om det sker i ?rskurs 6, 7 eller som i dag i ?rskurs 8?
  • I dag g?rs en nationell uppf?ljning av att alla elever verkligen ?r med p? vagnen i kunskapsutvecklingen f?rst i ?rskurs 5. ?r det rimligt att v?nta till dess eller beh?ver det ske tidigare?
  • Hur tycker ni informationen fr?n skolan kan bli b?ttre s? att alla f?r?ldrar och elever verkligen vet hur l?ngt eleven kommit i f?rh?llande till m?len?

Fr?gan om hur olika partier framst?r i olika fr?gor handlar nog tyv?rr inte s? mycket om vilken politik vi rent konkret har drivit utan minst lika mycket av andra faktorer. Jag tror att bara att vi har ett r?dslag om skolan och signalerar att f?r?ndring ?r att v?nta ?r minst lika viktigt som utfallet av ompr?vningen. Det kan vi ogilla men n?got vi m?ste f?rh?lla oss till. Samtidigt tror jag att det ?r b?ttre att driva den skolpolitik vi tror p? ?n att anpassa oss till vad vi tror ?r en framg?ngsrik retorik. Billiga po?ng kanske f?r genomslag p? kort sikt men ?r f?r?dande f?r m?jligheterna att p? l?ng sikt driva en politik f?r ett j?mlikare samh?lle, tror jag.

N?r det g?ller sj?lva sakfr?gan tror jag att vi inte ska g? p? en ”h?rdare krav”-linje samtidigt som vi m?ste se att inga krav inte heller ?r n?gon omsorgsfull linje. Jag tror inte p? betyg alls, och vill ha dem s? sent som m?jligt i s? f? steg som m?jligt. Svensk pedagogisk forskning har visat att l?rande sker b?st i milj?er d?r resultaten inte betygs?tts och skriftliga prov kan, som antyds i materialet, snarare leda till att bara vissa typer av kunskaper m?ts. De h?r fr?gorna har diskuterats flitigt i och med reformen av h?ge utbildningen och diskussionen om ects-betyg och fler betygsteg i h?gskolan d?r m?nga studenter varit oroliga f?r att fler steg ger s?mre pedagogik och s?mre djupinl?rning.

De barn som redan vet att de ?r svaga eller inte klarar sig beh?ver inte ytterligare ett skriftligt betyg p? det. D?remot ?r det viktigt att f? andra typer av uppf?ljningar och kommunikation med f?r?ldrarna. Den kan s?kert bli b?de b?ttre och tydligare, och framf?r allt beh?vs det m?jligheter att s?tta in resurser. Att inte ha betyg eller skriftliga nationella prov inneb?r inte att ge upp utan tv?rtom att andra metoder m?ste utarbetas. Exempelvis vore det rimligt att ha en l?suppf?ljning i tredje klass d?r alla elever ska kunna l?sa och skriva, men att det blir upp till klassl?raren att kontrollera detta p? ett bra s?tt, genom l?s- och skriv?vningar i klassrummet, kanske med enskilda ?vningar tillsammans med l?raren d?r ingen elev kan ”smita undan”. Givetvis m?ste en s?dan kontroll ocks? f?ljas upp och extra insatser finnas f?r de elever som inte klarar m?len.

Det handlar ju i grunden ocks? om vad vi anser att kunskap ?r. Det blir en v?ldigt m?rklig situation om vi st?ller kunskap i meningen utantill-rabblande av fakta mot sociala f?rdigheter eller att vara en ”bra medborgare”. Jag h?ller med om att skolan i h?g grad ocks? ska vara en fostrande institution (f?r att anv?nda ett gammaldags spr?kbruk) som ska forma barn och ungdomar att bli mogna och socialt v?lfungerande vuxna individer. Men det st?r knappast i motsats till att ha kunskap utan ?r tv?rtom en f?ruts?ttning. Som situationen ser ut idag finns all m?jlig kunskap i betydelsen fakta l?tt tillg?ngligt, s? problemen ?r inte att f? tag p? fakta utan att v?rdera dem. En elev kan hitta allt p? internet, men det ?r v?rdel?st om hon inte kan v?rdera de fakta. Att l?ra sig k?llkritik och att v?rdera olika fakta ?r viktigare ?n att l?ra sig fakta, men det r?cker inte. Att l?ra sig t?nka kritiskt, att se vilka intressen eller ideologier som ligger bakom olika fakta, att l?ra sig dra slutsatser och ifr?gas?tta m?ste vara en av skolans viktigaste uppgifter. Det ligger i min mening ocks? n?rmare ett klassiskt bildningsideal ?n att l?ra sig ?rtal utantill.

Den typen av sj?lvst?ndigt l?rande som har blivit vanligt de senaste decennierna har f?tt mycket sk?ll och brukar f? illustrera den sk flumskolan. Och visst st?mmer det att det ?r studievana barn som gynnas av en s?dan pedagogik och det kan vara enklare att ”smita undan”. Samtidigt ?r det viktigt att ta vara p? nyfikenheten och viljan att l?ra. Grupparbeten och projekt ?r ju ocks? mer likt hur arbetslivet ser ut idag, snarare ?n ”plugg och prov”. Grupparbeten och projekt m?ste kombineras med mer fasta uppgifter, men jag tror inte vi gynnas av ett antingen-eller-t?nkande. En viktig fr?ga m?ste vara utvecklandet och det mer allm?nna inf?randet av andra pedagogiska modeller ?n eget arbete eller katederundervisning. Det finns naturligtvis idag men beh?vs i mycket st?rre utstr?ckning. Rollspel, v?rderings?vningar och andra spel ?r enkla exempel, kanske g?stf?rel?sare, och studiebes?k kan anv?ndas mer ocks?. I det sammanhanget ?r det viktigt att n?mna de studiematerial som tas fram av organisationer, myndigheter, arbetsmarknadens parter eller f?retag. De ?r tacksamma f?r l?rare att anv?nda och kan s?kert belysa en del fr?gor p? ett bra s?tt. Samtidigt ?r det ju otroligt viktigt med k?llkritik i det sammanhanget, att eleverna l?r sig se vem som st?r bakom ett visst budskap och i vilken m?n det representerar ett intresse.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , bloggr?dslag?

Mer om skolan

Snart kommer n?sta del i mitt bloggr?dslag om skolan, och jag ser fram emot mer kommentarer p? de som ligger ute (del 1, del 2). S? l?nge kan ni l?sa n?gra andra sossar som skriver om skolan.

Kajsa Borgn?s: Kunskapskapitalism

Peter Gustavsson: En skola f?r j?mlikhet

Claes Nordmark: Till (s)kolr?dslaget – inf?r mer r?resle p? schemat

L?s ocks? Lilian Sj?lunds l?rarblogg med ”synpunkter fr?n f?ltet”.

Andra bloggar om: , , , ,

Bloggr?dslag del 2 – friskolor och segregering

Det h?r ?r det andra inl?gget i mitt bloggr?dslag och behandlar fr?ga 2 och 3 i socialdemokraternas r?dslagsmaterial om skolan. Eftersom ?mnena ligger n?ra varandra har jag skrivit om dem i samma inl?gg ?ven om det blir lite l?ngre. Mer om bloggr?dslaget och tidigare inl?gg finns h?r. Hela r?dslagsmaterialet finns h?r.

2. Hur kan vi bryta klassamh?llet s? att alla elever, oavsett f?r?ldrarnas bakgrund, verkligen kan n? m?len?

  • Vilka insatser tycker ni ?r viktigast f?r att ge alla elever m?jlighet att n? m?len?
  • Vad ?r en socialdemokratisk strategi f?r att l?ngsiktigt bryta skillnader i resultat mellan elever med olika bakgrund och mellan skolor s? att vi f?r mer r?ttvisa och j?mlika uppv?xtvillkor?
  • Hur kan vi med ett kommunalt ansvar f?r skolan och bibeh?llen frihet f?r professionen, garantera att alla elever oavsett var de bor f?r det st?d de beh?ver?
  • Vad ?r statens roll? Beh?ver ansvarsf?rdelningen mellan stat, kommuner och den enskilda skolan f?r?ndras?
  • Ers?ttning till skolor varierar stort mellan kommuner. I vissa fall ges verkligen skolor resurser efter behov medan andra kommuner praktiskt taget ger alla skolor lika oavsett om elevernas st?dbehov varierar stort mellan olika skolor. ?r vi beredda att skapa nationella regler f?r ett mer r?ttvist ers?ttningssystem ?ven om det skulle g? ut ?ver en del av den kommunala friheten?
  • Att variera arbetss?tt och st?d beroende p? elevernas olika f?ruts?ttningar och behov ?r en sj?lvklarhet. Men finns det ocks? risker? Kan en alltf?r l?ngtg?ende individualisering leda till f?r mycket sj?lvstudier f?r vissa och permanenta segregerande l?sningar med s?rskilda grupper/klasser f?r de svaga och de starka?
  • Hur kan skolan kompensera de tuffare f?ruts?ttningarna elever har som inte ?r f?dda i Sverige och som kommer fr?n hem utan studievana?

3. Hur kan vi f?rena valfrihet med en gemensam skola d?r elever med olika bakgrund l?r sig tillsammans?

  • Vad ?r viktigast f?r att minska segregationen och uppn? den gemensamma skola d?r barn med olika bakgrund m?ts och l?r av varandra?
  • Hur kan vi f?rena f?r?ldrars och elevers frihet att v?lja skola och s?rskilda profiler med en skola som inte leder till ?kad segregation? Hur undviker vi uppdelning och tidig sortering samtidigt som vi bejakar m?ngfald och individualisering?
  • Socialdemokrater har kritiserats f?r att vi sett mer p? driftformen ?n p? kvalit?n. Hur ser ni p? den kritiken?
  • Hur skapar vi mer r?ttvisa villkor mellan kommunala skolor och friskolor s? att valfriheten blir ett val mellan likv?rdiga alternativ? Kan vi ge elever och personal i kommunala skolor samma frihet som finns i friskolorna och ge alla skolor b?de samma r?ttigheter, skyldigheter och friheter oavsett huvudman?

Den oj?mlikhet och olika villkor som g?ller f?r barn i svenska skolor g?r inte att diskutera utan att ocks? se p? driftsformerna. Friskolorna och konkurrensen p? skolomr?det har bidragit till den ?kade segregeringen av den svenska skolan, ?ven om de inte ?r orsaken.

Ett j?mlikare st?d till olika barn m?ste inneb?ra en ?versyn av friskolornas roll. Friskolorna ska inte f?rbjudas men det finns ett inneboende problem att kommunerna tvingas betala utan att kunna kontrollera kostnaderna. Skolpengssystemet och en i m?nga fall n?rmast fri etablering av friskolor g?r att kommunerna tvingas sprida kostnaderna utan att kunna p?verka dessa. Konsekvenserna blir att de kommunala skolorna – som kommunpolitikerna kan p?verka – drabbas. Friskolorna tar inte heller tillr?ckligt ansvar utan ”tar” de elever som kostar minst och l?mnar kommunerna med dyra elever. Konsekvensen blir att friskolorna i vissa fall dr?nerar de kommunala skolorna. Det ?r onekligen s? att ?ven om det ?r gratis att g? i friskola s? ?r det de resursstarka f?r?ldrarna – ekonomiskt eller utbildningsm?ssigt – vars barn v?ljer att g? i friskola eller i ”bra” kommunala skolor med andra barn med v?lutbildade f?r?ldrar. Valm?jligheten i sig f?rst?rker segregationen ?ven om tanken var tv?rtom.

Jag tror att en rad ?tg?rder beh?vs. St?rre r?ttigheter f?r kommuner att v?gra friskolor och tydligare regler som tvingar friskolorna att ta dyra elever. Kanske tvinga alla frigymnasier att ha yrkesf?rberedande program och ett aktivt m?ngfaldsarbete f?r att motverka social och etnisk snedrekrytering till den egna skolan. Friskolorna borde ocks? kunna anv?nda kopplingen till n?rings-/yrkeslivet f?r att bli attraktiva f?r jobbl?ngtande skolungdomar genom praktik och p? andra s?tt f?rst?rka de yrkesf?rberedande programmen. En ?versyn av l?rarnas arbetsvillkor i friskolor kontra kommunala beh?vs ocks? f?r att g?ra f?ruts?ttningarna mer lika.

Det beh?vs sj?lvklart ocks? bra kommunala skolor i alla kommuner – det borde vara olagligt att inte ge m?jlighet till kommunal skola som nu sker p? vissa h?ll. Vinstm?jligheterna f?r skolor b?r ses ocks? ?ver. Att f?retag har som enda aff?rsid? att ta ut vinst fr?n skattepengar genom att driva skolor ?r h?gst tveksamt. Det betyder inte att det inte ska vara till?tet f?r f?retag att driva skolor. Det finns flera exempel p? f?retag som driver skolor men d?r huvudsyftet inte ?r att g?ra vinst p? skattepengar utan att s?kra rekryteringen och tillg?ngen p? arbetskraft. Exempel p? det ?r ABB som sedan m?nga ?r tillbaka driver skola med industri- och naturvetenskapliga program i V?ster?s och Ludvika, och ?ven Volvo har motsvarande gymnasieprogram.

Tydligare statlig styrning beh?vs f?r att tvinga kommunerna att ge st?d till dyra elever, skolpeng r?cker inte. Det g?ller oavsett om eleverna g?r i friskolor eller kommunala skolor. Om m?nga dyra elever samlas p? vissa skolor blir totalkostnaderna h?gre. Det ?r i sig ett viktigt sk?l mot segregering men om det ?r s? det ser ut m?ste pengarna f?lja kostnaderna.

I grunden best?r ju problemet med segregerade skolor och oj?mlika villkor f?r olika barn p? st?rre samh?llsproblem ?n bara skolan. Boendesegregationen ?r stark och p?verkar hela skolsystemet. Tyv?rr verkar inte heller fria val f?r eleverna eller betygsintag minska segregationen, tv?rtom. Kanske kan en l?sning p? problemet vara att g?ra st?rre skoldistrikt eller omr?den, s? att barnen ?nd? f?r g? tillsammans med barn fr?n andra bostadsomr?den. Bussning har diskuterats och kritiserats l?nge och jag vet inte om det ?r en l?sning i sig, samtidigt som det ?r helt n?dv?ndigt att se till att skolorna blir med ”blandade”. Nyckeln ?r tror jag att inte i f?rsta hand se till skolorna med stora problem utan att se till de mest homogena skolorna – de d?r n?stan alla elever har v?lutbildade f?r?ldrar med medelklassbakgrund. Dels f?r att de skolorna som har mycket resurser m?ste kunna ta ansvar f?r fler elever, dels f?r att barnen i de skolorna m?ste f? egna erfarenheter av att Sverige ?r ett m?ngkulturellt land och ett samh?lle d?r m?nniskor tyv?rr fortfarande har olika f?ruts?ttningar. Om vi ska ha ett sammanh?llet samh?lle r?cker det inte med att alla barn f?r en bra utbildning. Vi m?ste ocks? vara medvetna om att m?nniskor har olika erfarenheter, f?ruts?ttningar och m?jligheter. M?nga av de barn som f?tt en bra utbildning har tyv?rr ocks? levt v?ldigt skyddade liv. M?jligheterna att p? sikt f? ett sammanh?llet samh?lle byggt p? solidaritet minskar om stora delar av befolkningen har v?xt upp utan att m?ta m?nniskor som har andra erfarenheter. Det g?ller i minst lika h?g grad social bakgrund och klass som de som har bakgrund i andra l?nder.

I r?dslagsmaterialet st?lls fr?gor om hur man kombinerar valfrihet och m?ngfald med j?mlikhet och sammanh?llning. Jag ?r inte s?ker p? att det ?r helt m?jligt. Och i nul?get ?r valfriheten i mycket en valfrihet f?r de redan resursstarka att v?lja bort ”problem”. Frihet och valfrihet ?r inte samma sak och kanske m?ste friheten f?r alla att f? en bra utbildning inneb?ra att vissa grader av valfriheten skalas bort. Det betyder inte att utbildning ska bli helt styrd och friskolor f?rbjudas, men vi m?ste v?ga st?lla fr?gan om det verkligen ?r v?rt vad det kostar att n?gra kan v?lja helt fritt, s?v?l i pengar som i ?kad oj?mlikhet.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , ,

Bloggr?dslag om skolan 1 – f?rskolan

H?r kommer mitt f?rsta inl?gg i bloggr?dslaget om skolan, och det handlar om f?rskolan. Det utg?r fr?n r?dslagmaterialets f?rsta fr?ga. Hela materialet finns h?r.

1. B?r alla barn l?ra sig l?sa och skriva redan i f?rskolan?

  • Hur ser ni p? den svenska f?rskolan? Var finns styrkorna och var ?r utmaningarna f?r framtiden?
  • Hur ser ni p? avv?gningen mellan ?l?rande och lek? i f?rskolan? Beh?ver det vara ett motsatsf?rh?llande? Hur m?ter vi p? ett lekfullt s?tt f?rskolebarnens lust att l?ra nytt? Beh?vs det mer av strukturerat l?rande tidigt just f?r att kompensera barn som inte kommer fr?n studievana hem eller som inte har svenska som modersm?l?
  • G?r det att g?ra ?verg?ngen till skolan mer flexibel, s? barnen kan f? b?rja n?r man k?nner sig mogen och f?r?ldrarna tycker det ?r dags?
  • Vilka reformer tycker ni socialdemokraterna b?r prioritera f?rst? Allm?n gratis f?rskola f?r alla 3-?ringar, fortsatt s?nkta avgifter, ?kad personalt?thet och kompetens eller utbyggnad s? att alla f?r plats d?r och n?r man s? ?nskar?
  • Vad kan och m?ste vi g?ra f?r att bryta k?nsm?nstren och ?ka milj?medvetenheten i f?rskolan?

F?rskolan ?r en speciell del av utbildningspolitiken i den meningen att f?rskolans utformning i mycket ?r f?rknippad med andra delar av politiken, inte minst n?r det g?ller arbetsmarknad, j?mst?lldhet och familjepolitik. Det ?r ett faktum att den utbyggda barnomsorgen p? 70-talet (tillsammans med avskaffandet av sambeskattningen) var en f?ruts?ttning f?r att Sverige nu sedan l?nge har internationellt sett v?ldigt h?g andel kvinnor i arbetskraften och d?rmed ?r ett av de l?nder i v?rlden som har h?gst syssels?ttningsniv?. Samtidigt som f?rskolan ?r en mycket viktig f?rsta del av utbildningssystemet s? kan inte utformningen av och politiken kring f?rskolan fr?nkopplas dess viktiga funktion i en fungerande arbetsmarknad, framf?r allt f?r kvinnor. Det h?r r?dslaget handlar ju om skolan och d?rmed st?r f?rskolans roll i utbildningssystemet i centrum i den h?r fr?gan. Trots det kan inte en politik om f?rskolan utformas utan att fr?gor kring vilken arbetsmarknad vi vill ha, hur f?r?ldraf?rs?kring och ?vrig barnomsorg ser ut och hur j?mst?lldheten p?verkas, st?lls och diskuteras. F?rskolan kommer alltid att st? i en sk?rningspunkt mellan barnens utbildning och omsorg, och f?r?ldrarnas och samh?llets behov av barnpassning under arbetstid. Den sk?rningspunkten beh?ver inte inneb?ra en dragkamp eller ett problem, tv?rtom tror jag att en bra f?rskola f?r barnens behov ocks? inneb?r b?ttre m?jligheter f?r sm?barnsf?r?ldrar att delta i arbetskraften.

Om jag ska ge ett enkelt svar p? fr?gan i rubriken, s? skulle jag s?ga ja. Jag tror att barn kan och b?r f? m?jlighet att l?ra sig l?sa och skriva – kanske r?kna enkelt ocks? – redan i f?rskolan. Redan i f?rskolan l?ggs grunden f?r hela utbildningen, och som vi vet spelar f?r?ldrars utbildning och klass stor roll f?r barnens framtida utbildning och val. I de akademikerhem jag och de omkring mig v?xte upp var det en sj?lvklarhet att l?ra sig l?sa tidigt, och l?sning uppmuntrades och ans?gs vara inte bara en bra och nyttig aktivitet utan grundvalen f?r att bli en bildad och bra person. Jag misst?nker att inte alla f?r?ldrar har den inst?llningen och det ?r kanske inte ?nskv?rt heller. Men om fler barn f?r m?jlighet att b?rja l?ra sig l?sa tidigare och tidigare kan b?rja l?sa p? egen hand, kanske f?r?ldrarnas utbildning och studievana spelar mindre roll och ?ven det barn som ?r uppvuxen utan mycket b?cker omkring sig kan uppt?cka litteraturen och l?sandets gl?dje.

Samtidigt som jag tror att det ?r bra med tidig l?str?ning, eller kanske snarare att bokst?ver och ord introduceras f?r barnen, s? tror jag att det samtidigt ?r otroligt viktigt att det inte blir en prestations- eller bed?mningsfr?ga f?r barnen. Helt g?r det v?l inte att undvika t?vlings- och prestationst?nkandet, men det b?r motverkas s? l?ngt det ?r m?jligt. Hur det pedagogiska uppl?gget f?r det h?r l?randet ska se ut har jag inte tillr?cklig kunskap f?r att bed?ma, men med den f?rst?rkning som skett av f?rskoll?rarutbildningen i och med att den sammanfogas med den ?vriga l?rarutbildningen borde det vara rimligt att f?rv?nta sig att s?dan kompetens ska finnas hos f?rskoll?rare, ?tminstone om n?gra ?r n?r fler utbildats.

Fr?gorna kring j?mst?lldhet i f?rskolan ?r helt centrala och ?r en de stora utmaningarna f?r en socialdemokratisk skolpolitik p? f?rskoleomr?det. Alla pratar om vilka stora problem det finns men ganska lite verkar h?nda. Enstaka f?rskolor och kommuner har projekt men n?gra st?rre gemensamma krafttag verkar det inte finnas politisk vilja till. Det r?cker inte att ha m?lformuleringar kring j?mst?lldhet, om inte personalen har redskapen – och viljan – att motverka ett k?nsstereotypt bem?tande kommer inte s? mycket att f?r?ndras. En f?rsta ?tg?rd vore att forts?tta satsningen p? genusvetenskaplig forskning och i det h?r fallet s?rskilt p? omr?det genuspedagogik. Mycket kunskap finns men mer beh?vs. Framf?r allt beh?vs ett betydligt st?rre inslag av koppling till forskningen i genuspedagogik p? (f?rskol-)l?rarutbildningen. Det beh?vs rej?la kurser, obligatoriska moment och ?terkommande tillf?llet att diskutera fr?gor kring k?n – och att i utbildningen utmanas i sina egna f?rest?llningar och vara ordentligt genomreflekterad i genusfr?gor innan man l?mnar l?rarutbildningen. Det betyder inte att alla l?rarstudenter ska indoktrineras eller avkr?vas s?rskilda ?sikter, utan att de sj?lva ska ha f?tt m?jlighet att fundera kring sina egna uppfattningar kring k?n och hur dessa p?verkar det egna bem?tandet av pojkar och flickor. Alltf?r ofta blir genusmoment i utbildningar korta nedslag som inte kopplas ihop med resten av utbildningen eller framst?r som speciellt relevant. Det r?cker inte att ha ett delm?l i kursplanerna om att ett genusperspektiv ska finnas med, det m?ste f?ljas upp att studenterna faktiskt ocks? l?rt sig n?got. Motsvarande kursmoment beh?vs naturligtvis ocks? p? gymnasiets barn- och fritidsprogram.

Satsning p? genuspedagogisk forskning och att den forskningen f?r genomslag p? f?rskoll?rarutbildningen ?r en viktig del, men inte tillr?cklig. Utbildning m?ste ocks? ges till de redan yrkesverksamma f?rskoll?rarna och barnsk?tarna. Den utbildningen kan nog l?mpligen g?ras i projektform d?r utv?rdering av den egna situationen/arbetet kombineras med mer teoretiska avsnitt. Dock b?r det ske rej?la gemensamma satsningar ?tminstone p? kommunniv? och kanske ?ven nationellt f?r att det inte ska bli sm? ”duttar” bland de redan engagerade utan en fortbildning av hela f?rskolan.

K?nsf?rdelningen bland personalen ?r ett problem som nog ?r ?nnu sv?rare att komma ?t. Den g?r inte att se eller bed?ma utryckt ur sitt sammanhang – en starkt k?nsuppdelad arbetsmarknad d?r kvinnodominerade yrken ?r l?gre v?rderade, l?gre betalda och har s?mre utvecklingsm?jligheter. I fr?ga om f?rskolepersonal finns dessutom ett dubbelt ”normproblem” – f?rskolan ?r ju inte bara en omv?rdnadsplats (=kvinnoplats) utan ocks? en barnplats och barn ?r nog ?nnu h?rdare kopplade till uppfattningar om kvinnlighet och moderskap. ?ven om mycket har h?nt p? det omr?det – m?n uppfattas alltmer som fullv?rdiga f?r?ldrar – s? ?terst?r mycket och jag tror att det fortfarande finns m?nga uppfattningar om att det ?r n?got skumt med m?n som vill vara med barn. Den allt st?rre diskussionen om pedofiler och registerkollar o.s.v. har knappast underl?ttat rekryteringen av m?n till f?rskolan ?ven om det naturligtvis ?r bra att fr?gor kring ?vergrepp p? barn lyfts fram och tas p? allvar. ?tg?rder f?r att rekrytera fler m?n till f?rskolan kan s?kert g?ras, men de viktigaste ?tg?rderna handlar nog inte om s?rl?sningar utan om h?gre l?ner, r?tt till heltid, b?ttre arbetsvillkor och m?jlighet att p?verka sin arbetssituation. Det skulle sannolikt inte bara locka fler m?n utan framf?r allt vara en liten insats f?r att f?rb?ttra kvinnornas situation p? arbetsmarknaden och d?rmed i f?rl?ngningen vara ett steg mot ett mer j?mst?llt arbetsliv och sannolikt en mindre k?nsuppdelad arbetsmarknad.

Fr?gorna om milj? och h?llbar utveckling tror jag ocks? b?rjar p? f?rskoll?rarutbildningen, med ett genomf?rande av den beslutade politiken att all utbildning ska ha ett perspektiv av h?llbar utveckling. Men ?ven h?r r?cker det inte med forskning och utbildning ?ven om det ?r j?tteviktigt. Jag tror att praktiken ?r viktig h?r – hur fungerar sj?lva f?rskolorna ur ett h?llbarhetsperspektiv? Sorteras sopor, sparas el, anv?nds eng?ngprodukter o.s.v. Genom att vara goda exempel och diskutera detta med barnen tror jag att en hel del kan h?nda. Kanske kan mer tid l?ggas p? att vara ute i naturen – det ?r naturligtvis beroende p? geografi och resurser men helt om?jligt vore det v?l inte. Jag skulle ocks? sl? ett slag f?r att h?llbar utveckling inte bara handlar om ekologi utan ocks? om en h?llbar och r?ttvis social utveckling globalt. Att spara resurser handlar ocks? om solidaritet med m?nniskor i andra l?nder, n?got som jag tror att ?ven sm? barn kan f?rst? och f? h?ra talas om.

Vilka reformer ska d? prioriteras n?r det g?ller f?rskolan? Av de f?reslagna skulle jag nog prioritera ?kad personalt?thet och kompetens (med betoning p? det senare) och som nummer tv? en utbyggnad av antalet platser. Allm?n gratis f?rskola ?r ett m?l tycker jag, men det finns andra reformer som ?r viktigare i nul?get.

Andra intressanta bloggar om: , , , , ,

Bloggr?dslag om skolan

[Uppdaterad] Under sommaren och h?sten p?g?r det f?rsta av socialdemokraternas politiska r?dslag – det om skolan. Ett diskussionsmaterial ?r sl?ppt som ska diskuteras s?v?l internt i partif?reningarna som i olika sammanhang utanf?r partiet. Fr?mst kanske bland l?rare, elever och f?r?ldrar, men alla som ?r intresserade av att p?verka socialdemorkaternas skolpolitik ?r v?lkomna att komma med kommentarer. De n?rmaste ?ren kommer flera s?dana h?r r?dslag genomf?ras som ska leda fram till nya politiska riktlinjer vid partikongressen 2009.
Jag vill h?rmed lansera mitt eget bloggr?dslag, och bjuda in andra (sosse)bloggare att vara med. Utifr?n fr?gorna i r?dslagsmaterialet t?nker jag skriva en rad inl?gg om de olika ?mnena som tas upp i r?dslagsmaterialet, och hoppas att ni vill vara med och kommentera eller skriva egna inl?gg. N?r alla inl?gg ?r gjorda eller senast 1/10 kommer jag skicka in alltihop till partiets r?dslagsgrupp. Hoppas ni vill vara med!

Hela materialet finns att ladda ner h?r, och f?rslag till r?dslagsgruppen mailas till valfard@sap.se.

[Uppdatering] H?r nedanf?r kommer jag allt eftersom l?gga in direktl?nkar till de olika inl?ggen i mitt bloggr?dslag.

Bloggr?dslag om skolan 1 – f?rskolan

Bloggr?dslag del 2 – friskolor och segregering

Bloggr?dslag om skolan 3 – betyg och kunskap

Bloggr?dslag om skolan 4 – ordning och reda?


Andra bloggar om:
, , , ,