Handhälsningsfallet en fråga om religionsfrihet + en liten personlig anekdot

Igår fälldes Arbetsförmedlingen i Stockholms Tingsrätt för diskriminering i ett fall där en man fått sin ersättning indragen sedan han inte tagit en kvinna i hand av religiösa skäl på ett företag där han erbjudits praktikplats. Arbetsförmedlingen döms till 60 000 i böter eftersom de diskriminerat mannen på grund av religion – företaget i fråga menade inte att handhälsningen var avgörande för att mannen inte fick platsen och hade inte heller rapporterat det till AF, men handläggaren där menade att det var fallet och drog in hans ersättning.

En del av de mer högljudda kommentarerna bland bloggar och kommentarsfält hojtar om att religion går före jämställdhet och om man sållar bort de som yrar om talibaner och terrorister så finns det en del att diskutera här. Jag har svårt att förstå att handhälsandet ska vara så viktigt och skulle vara så kränkande att inte bli hålsad på – i alla fall att det skulle vara ett så grundläggande problem att det inte går att hitta andra sätt att hälsa och vara artiga mot varandra. Självklart måste vi bemöta varandra med respekt, men att just handhälsningen skulle vara så central att det skulle gå före en öppenhet för olika traditioner har jag ärligt talat lite svårt att förstå. Snarare känns det rimligt att förstå den här diskussionen dels inom ramen för den ökande misstänksamheten och i vissa fall hatet mot muslimer, dels som en fråga om religionsfrihet.
När det gäller just det här fallet så är det viktigt att komma ihåg att det är arbetsförmedlingen och inte den icke-hälsade kvinnan som blivit fälld. Jag misstänker (även om jag ju inte är någon jurist och inte kan annat än spekulera) att det hade varit väldigt svårt att fälla företaget för diskriminering om han stämt för att han inte fått platsen, om det inte gått att visa att hälsandet var avgörande. Det stora problemet i det här fallet var ju att arbetsförmedlingen vad det verkar på eget bevåg gjorde bedömningen att handhälsningen var orsaken samt att det var grund för att dra in ersättningen – och alltså tyckte att det var rimligt att kräva att mannen skulle göra avsteg från sin religion för att få en praktikplats och därmed behålla ersättningen. Frågan i det här fallet är inte i min mening i första hand en spänning mellan religion och jämställdhet eller mellan en religiös sedvänja och svenska sedvänjor, utan en religionsfrihetsfråga i relation till myndighetsutövning och trygghetssystemen. Kan en handläggare på en myndighet uppfatta en persons religiösa utövning som något frivilligt som man kan avstå ifrån om det krävs för att få en praktikplats eller ett anvisat arbete, eller har personen ifråga rätt till utövande av sin religion? Om man ska hårddra det, skulle AF kunna anvisa en muslim praktikplats på ett grisslakteri? En ateist i en kristen församling?

Jag tänkte avsluta den här blogposten med en liten anekdot om den första (och hittills enda) gången det hänt mig att en muslimsk man inte handhälsat p? mig. Det inträffade på en forskningskonferens jag besökte i början på januari i USA om Islam och media, där jag vid konferensstarten började prata med en av de andra unga forskarna som, efter att vi pratat en stund och jag kom på att vi inte hälsat, inte tog min hand utan hälsade med handen mot hjärtat. Jag kan inte påstå att jag blev särskilt kränkt, snarare skämdes jag lite och tyckte att det var pinsamt att jag inte kunnat läsa situationen och haja hur det låg till och satt honom i en position som jag uppfattade att han tyckte var lite pinsam också. Någon dag senare under konferensen på ett mingel hamnade vi bredvid varandra igen och småpratade lite om våra respektive forskningsområden och så småningom förstod han att jag var präst i en kristen kyrka (vilket jag antog framstod som ganska exotiskt). Hans reaktion var då att fråga om jag kunde ge honom något råd, en ”spiritual guidance” – som religiös ledare hade jag kanske något att dela med mig av, även om han inte var kristen. Det är mycket få gånger, även under tiden då jag arbetade som präst, att något liknande hänt mig i ett kristet sammanhang. Även om hans religion hindrade honom från att ta i hand, utgjorde den inget hinder för att i någon mån uppfatta en ung (nåja) kristen kvinna som andlig eller religiös auktoritet.

Med denna historia vill jag egentligen inte säga något allmängiltigt om handhålsande eller islam eller jåmstålldhet eller något annat. Bara att saker ibland inte är fullt så ensidiga och enkla som de verkar.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , ,

Media: DN SvD

6 reaktion på “Handhälsningsfallet en fråga om religionsfrihet + en liten personlig anekdot

  1. Javisst har alla r?tt at ut?va sin religion och uttrycka sina ?sikter, och r?tten att inte skaka hand med kvinnor ing?r d?ri.

    Men, om man har religi?sa eller andra sk?l att upptr?da s? avvikande gentemot svenska/europeiska normer, s? f?r man ta konsekvenserna av sitt handlande. Om man inte st?r till arbetsmarknadens f?rfogande, s? ska man inte ha arbetsl?shetsers?ttning.

  2. h?r har jag tagit bort en kommentar. Som angivis tidigare p? den h?r bloggen till?ter jag inte kr?nkande kommentarer, d?r ing?r hets mot muslimer.

    Daniel: jag har sv?rt att uppfatta att handh?lsandet skulle vara s? avvikande eller centralt. Sen beror det s?klart p? hur man hanterar situationen, men jag g?r nog inte samma bed?mning.

  3. Jag f?rst?r inte hur du kan tycka att det ?r helt OK att en man kan v?gra att skaka hand med kvinnor, medan han skakar hand med m?n.
    Om mannen v?grade skaka hand ?verlag med alla skulle det vara en sak, men n?r kvinnor anses s? orena att det inte ?r v?rda att bli tagna i hand, jag f?rst?r inte hur du kan tycka det ?r bra.
    ?r det en s?dan v?rld vi vill ha? Att kvinnor ska bli s?rbehandlade p? en arbetsplats, att de ska ha arbetskamrater som inte kan ta dem i hand?
    Jag vill inte leva i ett samh?lle d?r kvinnor ?r mindre v?rda ?n m?n. Och om det ?r helt OK att jag som kvinna s?rbehandlas av arbetskamrater f?r att jag ?r kvinna, d? t?nker jag k?mpa allt jag kan f?r att f?r?ndra det.
    Det finns inte en gud v?rd namnet som skapar en m?nsklighet d?r h?lften inte ?r rena nog att bli tagna i hand.

  4. nja, jag vet inte om jag tycker att det ?r helt ok, eller jag tycker ju inte att det ?r bra och skulle motarbeta s?dana tolkningar inom min egen trostradition. Men jag tycker att det m?ste finnas proportioner och tycker att denna krock mellan j?mst?lldhet och vissa religi?sa tolkningar ?r mindre allvarlig ?n andra omr?den eller fr?gor.

    Det finns omr?den d?r olika m?nskliga r?ttigheter krockar med varandra, kan vara religionsfrihet och yttrandefrihet, j?mst?lldhet och reproduktiva r?ttigheter o.s.v. Jag tycker inte per definition att religion alltid ska g? f?rst men inte heller att religion alltid ska g? tillbaka. Det m?ste g?ras bed?mningar och tycker jag att det h?r fallet handlade betydligt mer om AF-tj?nstemannens syn ?n kvinnan ifr?ga som ju inte egentligen var inblandad i r?ttsfallet.

  5. Gl?m heller inte att en muslimsk kvinna heller inte f?r ber?ra en man som hon inte ?r n?ra besl?ktad med. S? det har inget att g?ra med att en kvinna ?r oren s? som Rosmari antyder, eller att det ?r just ”m?n som v?gar h?lsa p? kvinnor”.
    Anledningen till det hela ?r att Islam st?nger alla v?gar till synd. Den st?rre ber?ringen f?reg?s alltid av den mindre ber?ringen. S? f?r att undvika att man och kvinna har otill?ten fysisk kontakt, s? b?r de heller inte ha f?r vana att ber?ra varandra och p? s? s?tt st?nga d?rrarna som kan leda till synd. Det ?r ?terh?llsamhet i dess vidaste betydelse.

    Tyv?rr v?ljer man, pga sin f?rdomsfulla bild, att tro att det handlar om att mannen anser kvinnan vara smutsig, oren och ov?rdig. Vi muslimer k?mpar med att p?visa att den bilden ?r inkorrekt, men det ?r sv?rt n?r den statliga televisionen ?lskar att s?nda dokument?rer fr?n en avl?gsen ort i Afghanistan, hellre ?n att visa muslimer i Sverige. Och n?r de v?l visar muslimer i Sverige, s? som i programmet ”Halal-tv” ja, d? rasar de f?rdomsfulla och klagar p? att ”nu ljuger ni ju f?r oss, f?r dessa kan inte representera muslimer, de ?r ju ganska normala de h?r som ni p? statlig television f?rs?ker lura i oss ?r muslimer! vi vill se RIKTIGA muslimer, s?dana som sl?r sina fruar, d?dar sina d?ttrar och”…..

  6. Vi tolkar allt utifr?n v?r egen v?rld. Handh?lsning tar vi som n?got sj?lvklart. Men under svininfluensans tid har jag sett anslag hos myndigheter som f?rklarar varf?r man slutat handh?lsa…

    I Indien d?r jag varit en del har man b?rjat handh?lsa som en influens fr?n v?st. Men d?r ?r det traditionella s?ttet att h?lsa med sammanlagda handflator och en bugning.

    Varf?r skulle v?ra h?lsningsceremonier vara normen f?r hur man h?lsar?

    Mustafa beskriver bra sin tankeg?ng.

Kommentarer inaktiverade.