Dags f?r en ny skoldebatt efter Bj?rklunds statistikskandal

En hel dr?s bloggar (se l?nkar till n?gra sist i inl?gget) framf?r allt till v?nster har uppm?rksammat p1-serien Kris i skolan? som i sitt premi?rprogram ig?r gick igenom de unders?kningar som legat till grund f?r Jag Bj?rklunds p?st?enden det senaste decenniet om att den svenska skolan ?r i kris, b?de vad g?ller ordning och kunskapsinneh?ll. Ni vet, slut p? flummet, kaos i klassrummet, ordning och reda. Grejen ?r den att i granskningen visade det sig att Bj?rklunds statistikanv?ndning har varit h?gst tveksamt, och med hj?lp av en statistikprofessor gick programmet igenom alla siffror. Svenska barn har ganska bra kunskap – inte b?st men runt eller ?ver medel f?r OECD-l?nderna. Inte heller vad g?ller ordning utm?rker sig Sverige negativt. Tv?rtom kom Sverige h?gst n?r eleverna sj?lva fick skatta hur bra de trivs, hur trygga de k?nner sig och om de blir utsatta f?r kr?nkande spr?k i skolan. Bj?rklund sj?lv st?lldes till svars i programmet men lyckades inte besvara fr?gorna om faktaunderlagen s?rskilt v?l. Hans aggresiva replik – P?st?r ni att jag ljuger?! kommer kanske till och med bli en klassiker.

Inte s? m?rkligt att m?nga bloggar vill skriva. Men jag tror inte bara det ?r f?r att gotta sig i hur statistikmattan rycks bort under Bj?rklunds f?tter (?ven om det onekligen ocks? g?r sitt till). Jag tror att det finns m?nga fler ?n jag som l?ngtat efter en ny diskussion om skolan, som inte riktigt f?rst?tt hur Bj?rklunds svartm?lning av skolan f?tt s?nt genomslag, som hoppats f? prata mer om pedagogik, lust att l?ra och resurser och mindre om sortering, disciplin och ordning & reda. F?rhoppningsvis kan de h?r dokument?rerna (n?sta vecka granskas bj?rklunds f?rslag p? ?tg?rder) vara b?rjan p? det.

N?gra bloggar om bj?rklunds skolstatistikskandal: kulturbloggen, sj?lander, magnus tankar, ulf bjereld, alliansfritt sverige, catti ullstr?m

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , ,

9 svar på ”Dags f?r en ny skoldebatt efter Bj?rklunds statistikskandal

  1. Visst kan man s?ga att Bj?rklund ibland drar lite v?l l?ngtg?ende slutsatser av vissa unders?kningar, men den stora majoriteten av svenska folket vet att han i grunden r?tt. Bj?rklund har aldrig p?st?tt att Sverige skulle ha s?mst skolresultat som det det ibland p?st?s. D?remot har, vilket han ivrigt p?pekar, Sverige halkat efter j?mf?rt med andra liknande l?nder och utvecklingen har under m?nga ?r g?tt ?t fel h?ll. D? jag sj?lv kommit i regelbunden kontakt med skola, barn och ungdomar ?ven efter min egen skoltid ?r det bara att konstatera att Bj?rklund har r?tt. Inte minst g?ller det en bristande disciplin som drabbar just barn fr?n hem med l?gutbildning och l?g studiemotivation. Det ?r f?r mig en viktig klassfr?ga att just barnen med liten uppbackning hemifr?n f?r studiero i skolan, de med h?gutbildade och studiemotiverade f?r?ldrar f?r ju ofta st?rre st?d med t.ex. l?xl?sning hemma och kan d? ta igen vad de missat p? lektionerna.
    Det m?rkliga ?r att att under v?ldigt m?nga ?r, redan l?ngt f?re Bj?rklund, s? har den borgerliga skolpolitiken haft ett betydligt st?rre folkligt st?d ?n den socialistiska skolpolitiken. Men ?nd? s? har socialdemokraterna med st?d fr?n fr.a. V?nsterpartiet drivit en helt annan linje. Ett exempel p? hur (S) g?tt i otakt med svenska folket ?r betygen: Flertalet f?r?ldrar, l?rare och elever vill ha tidigare betyg ?n ?rskurs 8, men ?nd? har socialdemokraterna inte velat inf?ra tidigare betyg. (Personligen vill jag helst ha en 5-gradig skala fr.o.m. ?rskurs 7 vilket g?r att jag snarare st?djer KD:s ?n Folkpartiets skolpolitik.)
    Jag tycker att Bj?rklund ofta blir karikerad i svensk media. Den politik han st?r f?r handlar ju om mycket mer ?n beslagtagna mobiltelefoner och tidigare betyg, men det ?r l?tt att bara prata om ”Major Bj?rklund med de h?rda batongerna ute p? kaserng?rden” i st?llet f?r att bem?ta argumenten och diskutera sakfr?gorna. Ett exempel p? bredden i Bj?rklunds skolpolitiska engagemang finns i senaste Frisinnad tidskrift d?r han talar om behovet av fler och b?ttre yrkesl?rare. Sedan s? g?r det givetvis inte att bedriva god undervisning om eleverna skolkar eller sitter och ringer i sina mobiltelefoner och skickar SMS under lektionstid s? visst beh?vs b?de disciplin, god pedagogik och ekonomiska resurser.
    Det b?sta som kunde h?nda vore att socialdemokraterna ompr?vade sin egen skolpolitik och att den folkligt f?rankrade skolpolitiken fick ligga fast ocks? vid ett regeringsskifte. (Och personligen skulle jag d?rf?r ocks? se att KD fick ett visst moderande inflytande p? alliansregeringens skolpolitik eftersom det skulle minska risken f?r tr?ttsamma pedagogiska lappkast.)

    F?r ?vrigt: Har du n?gra kommentarer kring socialdemokraternas kyrkopolitiska manifest? Och st?mmer det att Gud och Jesus inte ens ?r n?mnda i det?

  2. Jag h?ller inte med. Visst blir Bj?rklund ibland karikerad i media, och det ?r klart att det g?r att ha olika rimliga uppfattningar om hur skolan ska organiseras. Det jag ser som det stora problemet ?r att Bj?rklund vid upprepade tillf?llen skruvat eller p? ett vilseledande s?tt anv?nt forskningsrapporter om skolan f?r att pr?nta fast en problembild tillsammans med vissa givna l?sningar som alla handlar om mer sortering, mer disciplin och st?rre skillnader. Jag h?ller absolut med om att barn till f?r?ldrar med l?gre utbildning antagligen ?r mer s?rbara f?r d?lig arbetsmilj? och s?mre undervisning. Men fr?n det finns ingen klar linje till att exempelvis tidigt g?ra skillnad p? studief?rberedande och yrkesf?rberedande kurser/klasser – en lika rimlig slutsats ?r att sluta l?ta friskolorna urlaka resurser ur de kommunala skolorna. Sen kan jag tycka att det ?r ett stort problem att socialdemokraterna har k?pt stora delar av problembeskrivningen utan att komma med tillr?ckligt skarpa egna f?rslag.

    Sen ?r det intressant det d?r med att Sverige ”halkat efter”. Jag tycker att det finns n?got olustigt och n?stan orimligt med att det ?r s? viktigt hur Sverige ligger till i j?mf?relse med andra l?nder. Det ?r kalrt att vi vill vara b?st p? allt, men om det ?r s? att vi h?ller en bra niv? och sedan efter n?gra ?r h?ller samma eller lite b?ttre niv? medan andra l?nder blir ?nnu b?ttre – ?r det ett stort probelm? P? P1 i morse sa Jan bj?rklund just detta – att ett sk?l till att sverige kanske ”halkat efter” var att andra oecd-l?nder blivit b?ttre, men ”det spelar ingen som helst roll”. Jag tror att det spelar ganska stor roll f?r alla skolbarn i andra l?nder som f?tt b?ttre utbildning och b?ttre arbetsmilj?, och tycker knappast att det ?r n?gon katastrof om sverige sjunker n?gra steg i j?mf?relse med andra l?nder s? l?nge vi har en bra utbildning.

    Ang socialdemokraternas kyrkovalvalmanifest ?terkommer jag, den som ?r nyfiken kan l?sa sj?lv h?r: http://www.socialdemokraterna.se/Vart-parti/Kyrkovalet-2009/Socialdemokraternas-manifest/

  3. Markus:

    1. Om nu ”alla vet” att Bj?rklund trots allt har r?tt, hur kan det d? komma sig att det inte verkar finnas n?gra unders?kningar som st?djer p?st?endena? F?r enligt SR s? handlar det ju inte alls om en sammanblandning av k?llor utan om att INGEN av de internationella unders?kningarna som Bj?rklund st?tt sig p? st?djer N?GOT av de utpekade uttalandena. Om problemen nu ?r s? stora att vi faktiskt ?r v?rst och s?mst i v?rlden, s? borde det v?l ha registrerats i N?GON form av internationell j?mf?relse? Eller ogillar alliansen forskning?

    2. Bagatelliserandet av Bj?rklunds handlande (exempelvis h?r ovanf?r: ”lite v?l l?ngtg?ende slutsatser” och ”den stora majoriteten av svenska folket vet att han i grunden har r?tt”) k?nns orov?ckande. Dels eftersom det pekar p? man accepterar att politiker ljuger f?r folket och till och med er?vrar makten genom l?gner, s? l?nge som man gillar deras politik. Dels eftersom det signalerar acceptans f?r att just de ministrar som ska ansvara f?r utbildning och forskning inte riktigt respekterar fakta och forskning utan hellre f?ljer n?t sorts sunt f?rnuft; ett sunt f?rnuft som inte st?djer sig p? annat ?n en p?st?dd majoritet av folket som, delvis p? grund av desinformation, r?stade fram n?mnda ministrar.

  4. N?r jag skrev att Sverige halkat efter syftade jag inte i relation till andra l?nder utan p? resultaten j?mf?rt med tidigare svenska elever. N?gra exempel: ?ttorna var ?r 2003 lika bra i matte och naturvetenskap som sjuorna 1995 (enligt Timms 2003), mer ?n h?lften av h?gskolel?rana ans?g ?r 2005 att de unga studenterna var s?mre f?rberedda ?n f?r 5-10 ?r sedan (enligt Skolverket), det har skett en tillbaka g?ng i l?sf?rst?elsen hos svenska tio?ringar de senaste fem ?ren (enligt Pirls 2006) m.m.

    Sedan s? tycker jag inte att alla elever ska tvingas skaffa sig h?gskolebeh?righet p? gymnasiet. Det borde finnnas yrkesf?rberedande linjer som inte gav denna kompetens (men som det skulle vara m?jligt att komplettera med n?gon form av studief?rberedande bas?r eller komvux). Det ?r grymt – och nedv?rderande av praktiska och konstn?rliga beg?vningar – att tvinga dem att l?sa s? mycket teori att de kommer att misslyckas med sina studier. (Ett tankexperiment ?r att v?nda p? resonemanget: Hur vore det om alla som skulle vilja studera vidare ocks? skulle beh?va skaffa sig en yrkesexamen inom ett praktiskt ?mne eftersom det inte ans?gs fint nog om de ”bara” hade h?gskolekompetens.) Denna valfrihet och individanpassning vore b?ttre ?n nuvarande krav p? att alla program ska ge h?gskolebeh?righet. D?remot b?r skolan fram t.o.m. h?gstadiet vara sammanh?llen utan st?rre uppdelning i teoretiska och praktiska linjer (men d?remot liksom nu m?jlighet till tillvals?mne som ger studierna en viss profil efter intresse och beg?vning).

    Jag tycker generellt sett radioprogrammen var ensidiga och vinklade. I del 2 som jag lyssnade p? idag sade Jan Bj?rklund n?got i stil med: Vi beh?ver tidigare nationella prov f?r att veta var vi ska s?tta in resurser till de elever som kommer efter. Fr?gan till den s.k. forskarv?rlden blev d?: ”Kommer eleverna att prestera b?ttre med tidigare nationella prov?” varvid de flesta svarade nej. D?rmed ans?gs Bj?rklund av reportrarna blivit motsagd av den pedagogiska expertisen. Men Bj?rklund hade aldrig h?vdat att proven i sig skulle ge b?ttre elevprestationer utan att de skulle vara dagnostiska test som visar vilka elever som beh?ver extra hj?lp p? vilka omr?den. Det ?r enligt min mening en helt annan sak. (Ni f?r urs?kta att jag refererar fr?n minet och inte hade ordagranna citat i detta stycke.)

    Visst finns det inv?ndningar mot delar av friskolereformen, men jag tror inte skolans problem fr?mst ?r en resursfr?ga utan en pedagogisk och v?rderingsm?ssig. H?r tycker jag att l?rarutbildningarna tyv?rr ?r en del av problemet d? de ideologiskt har f?rsvarat den svenska skolans brister och ?ven orsakat den. H?gskoleverket har med r?tta varit mycket mycket kritisk mot m?nga av l?rarutbildningarna. Nu ?r det dessb?ttre upprustning p? g?ng d?r. (Jfr bl.a. att Waldorffpedagogiken ?ntligen har f?tt genomg? vetenskaplig pr?vning – och visat sig inte h?lla m?ttet – i st?llet f?r att f? ?ka i den gr?ddfil som Milj?partiet f?rhandlat fram till den under den annars s? friskolekritiska s-regeringen.)

    Socialdemokraternas skolpolitik under 90-talet och b?rjan p? 2000-talet har varit ett stort svek mot b?de arbetarr?relsens tyidigare bildningsideal och mot de elever som beh?ver f? tidiga insatser och en lugn arbetsmilj?. Utan att i allt dela Bj?rklunds politik menar jag ?nd? att det ?r steg i r?tt riktning. Det tycks dock bekymra vissa att denna politik har s? stort folkligt st?d bland l?rare, elever, l?rare och ?vrig allm?nhet. S? bekymmersamt att man m?ste fuska genom att t.ex. f? det att framst? som att Bj?rklund sagt att tidigare nationella prov i sig skulle ge b?ttre elevprestationer…

  5. F?r de som p?st?r att det Jan Bj?rklund sagt om skolstatistik ?r helt fel vill jag bara citera ett utdrag ur skolverkets pressmeddelande fr?n 041213.

    F?rs?mrade resultat i naturorienterade ?mnen…..
    I naturorienterade ?mnen skiljer sig inte Sveriges resultat (524 po?ng) fr?n genomsnittet i 20-landsgruppen (523 po?ng). I f?rh?llande till 20-landsgruppen ?r de svenska resultaten i biologi och fysik p? en genomsnittsniv?, men i kemi och geovetenskap b?ttre ?n genomsnittet. D?remot presterar svenska elever under genomsnittet i milj?kunskap, vilket f?rv?nar med tanke p? hur stor betoning som l?ggs p? omr?det i l?roplanen. Sveriges resultat i naturvetenskap har dock f?rs?mrats sedan 1995 med 29 po?ng. I naturorienterade ?mnen ?r nedg?ngen st?rst i Sverige och n?st st?rst i Norge (20 po?ng) bland de 16 l?nder som deltog 1995 och 2003

    ?men ?nnu st?rre nedg?ng i matematik
    Sveriges resultat i matematik (499 po?ng) ?r s?mre ?n 20-landsgenomsnittet (516 po?ng). Bland dessa 20 l?nder hamnar Sverige p? fjortonde plats. Det har, f?r svensk del, skett en markant f?rs?mring av matematikresultaten mellan 1995 och 2003. Minskningen, som uppg?r till 41 po?ng, ?r den st?rsta bland de 16 l?nder som deltog i b?da m?tningarna. Svenska elever i ?rskurs 8 presterar 2000 signifikant s?mre ?n svenska elever i ?rskurs 7 gjorde 1995. Norge har den n?st st?rsta nedg?ngen med 37 po?ng.

    Skol- och klassrumsklimatet s?mre i Sverige men mindre mobbning
    J?mf?rt med 20-landsgruppen ?r sen ankomst, skolk och svordomar vanligast bland svenska elever. Andelen elever fr?n skolor d?r ogiltig fr?nvaro f?rekommer minst varje vecka ?r h?gst i Sverige. St?rningar i klassrummet ?r vanligast i Sverige och Slovakien. Sverige h?r ocks? till de l?nder d?r skadeg?relse och st?ld ?r f?rh?llandevis vanligt f?rekommande enligt skolledarna. D?remot anger svenska elever i mindre utstr?ckning ?n eleverna i 20-landsgruppen att de utsatts f?r mobbning eller st?ld.

  6. I och med Kinseyrapporten (samt PISA- och TIMSS-unders?kningarna) finns nu de fakta som beh?vs f?r att skissera egenskaperna hos framtidens skola. Se ”Sture Erikssons Hemsida”.

  7. Pingback: Brockmans blogg » Bjrklunds bl dunster

Kommentarer inaktiverade.