Bloggr?dslag del 2 – friskolor och segregering

Det h?r ?r det andra inl?gget i mitt bloggr?dslag och behandlar fr?ga 2 och 3 i socialdemokraternas r?dslagsmaterial om skolan. Eftersom ?mnena ligger n?ra varandra har jag skrivit om dem i samma inl?gg ?ven om det blir lite l?ngre. Mer om bloggr?dslaget och tidigare inl?gg finns h?r. Hela r?dslagsmaterialet finns h?r.

2. Hur kan vi bryta klassamh?llet s? att alla elever, oavsett f?r?ldrarnas bakgrund, verkligen kan n? m?len?

  • Vilka insatser tycker ni ?r viktigast f?r att ge alla elever m?jlighet att n? m?len?
  • Vad ?r en socialdemokratisk strategi f?r att l?ngsiktigt bryta skillnader i resultat mellan elever med olika bakgrund och mellan skolor s? att vi f?r mer r?ttvisa och j?mlika uppv?xtvillkor?
  • Hur kan vi med ett kommunalt ansvar f?r skolan och bibeh?llen frihet f?r professionen, garantera att alla elever oavsett var de bor f?r det st?d de beh?ver?
  • Vad ?r statens roll? Beh?ver ansvarsf?rdelningen mellan stat, kommuner och den enskilda skolan f?r?ndras?
  • Ers?ttning till skolor varierar stort mellan kommuner. I vissa fall ges verkligen skolor resurser efter behov medan andra kommuner praktiskt taget ger alla skolor lika oavsett om elevernas st?dbehov varierar stort mellan olika skolor. ?r vi beredda att skapa nationella regler f?r ett mer r?ttvist ers?ttningssystem ?ven om det skulle g? ut ?ver en del av den kommunala friheten?
  • Att variera arbetss?tt och st?d beroende p? elevernas olika f?ruts?ttningar och behov ?r en sj?lvklarhet. Men finns det ocks? risker? Kan en alltf?r l?ngtg?ende individualisering leda till f?r mycket sj?lvstudier f?r vissa och permanenta segregerande l?sningar med s?rskilda grupper/klasser f?r de svaga och de starka?
  • Hur kan skolan kompensera de tuffare f?ruts?ttningarna elever har som inte ?r f?dda i Sverige och som kommer fr?n hem utan studievana?

3. Hur kan vi f?rena valfrihet med en gemensam skola d?r elever med olika bakgrund l?r sig tillsammans?

  • Vad ?r viktigast f?r att minska segregationen och uppn? den gemensamma skola d?r barn med olika bakgrund m?ts och l?r av varandra?
  • Hur kan vi f?rena f?r?ldrars och elevers frihet att v?lja skola och s?rskilda profiler med en skola som inte leder till ?kad segregation? Hur undviker vi uppdelning och tidig sortering samtidigt som vi bejakar m?ngfald och individualisering?
  • Socialdemokrater har kritiserats f?r att vi sett mer p? driftformen ?n p? kvalit?n. Hur ser ni p? den kritiken?
  • Hur skapar vi mer r?ttvisa villkor mellan kommunala skolor och friskolor s? att valfriheten blir ett val mellan likv?rdiga alternativ? Kan vi ge elever och personal i kommunala skolor samma frihet som finns i friskolorna och ge alla skolor b?de samma r?ttigheter, skyldigheter och friheter oavsett huvudman?

Den oj?mlikhet och olika villkor som g?ller f?r barn i svenska skolor g?r inte att diskutera utan att ocks? se p? driftsformerna. Friskolorna och konkurrensen p? skolomr?det har bidragit till den ?kade segregeringen av den svenska skolan, ?ven om de inte ?r orsaken.

Ett j?mlikare st?d till olika barn m?ste inneb?ra en ?versyn av friskolornas roll. Friskolorna ska inte f?rbjudas men det finns ett inneboende problem att kommunerna tvingas betala utan att kunna kontrollera kostnaderna. Skolpengssystemet och en i m?nga fall n?rmast fri etablering av friskolor g?r att kommunerna tvingas sprida kostnaderna utan att kunna p?verka dessa. Konsekvenserna blir att de kommunala skolorna – som kommunpolitikerna kan p?verka – drabbas. Friskolorna tar inte heller tillr?ckligt ansvar utan ”tar” de elever som kostar minst och l?mnar kommunerna med dyra elever. Konsekvensen blir att friskolorna i vissa fall dr?nerar de kommunala skolorna. Det ?r onekligen s? att ?ven om det ?r gratis att g? i friskola s? ?r det de resursstarka f?r?ldrarna – ekonomiskt eller utbildningsm?ssigt – vars barn v?ljer att g? i friskola eller i ”bra” kommunala skolor med andra barn med v?lutbildade f?r?ldrar. Valm?jligheten i sig f?rst?rker segregationen ?ven om tanken var tv?rtom.

Jag tror att en rad ?tg?rder beh?vs. St?rre r?ttigheter f?r kommuner att v?gra friskolor och tydligare regler som tvingar friskolorna att ta dyra elever. Kanske tvinga alla frigymnasier att ha yrkesf?rberedande program och ett aktivt m?ngfaldsarbete f?r att motverka social och etnisk snedrekrytering till den egna skolan. Friskolorna borde ocks? kunna anv?nda kopplingen till n?rings-/yrkeslivet f?r att bli attraktiva f?r jobbl?ngtande skolungdomar genom praktik och p? andra s?tt f?rst?rka de yrkesf?rberedande programmen. En ?versyn av l?rarnas arbetsvillkor i friskolor kontra kommunala beh?vs ocks? f?r att g?ra f?ruts?ttningarna mer lika.

Det beh?vs sj?lvklart ocks? bra kommunala skolor i alla kommuner – det borde vara olagligt att inte ge m?jlighet till kommunal skola som nu sker p? vissa h?ll. Vinstm?jligheterna f?r skolor b?r ses ocks? ?ver. Att f?retag har som enda aff?rsid? att ta ut vinst fr?n skattepengar genom att driva skolor ?r h?gst tveksamt. Det betyder inte att det inte ska vara till?tet f?r f?retag att driva skolor. Det finns flera exempel p? f?retag som driver skolor men d?r huvudsyftet inte ?r att g?ra vinst p? skattepengar utan att s?kra rekryteringen och tillg?ngen p? arbetskraft. Exempel p? det ?r ABB som sedan m?nga ?r tillbaka driver skola med industri- och naturvetenskapliga program i V?ster?s och Ludvika, och ?ven Volvo har motsvarande gymnasieprogram.

Tydligare statlig styrning beh?vs f?r att tvinga kommunerna att ge st?d till dyra elever, skolpeng r?cker inte. Det g?ller oavsett om eleverna g?r i friskolor eller kommunala skolor. Om m?nga dyra elever samlas p? vissa skolor blir totalkostnaderna h?gre. Det ?r i sig ett viktigt sk?l mot segregering men om det ?r s? det ser ut m?ste pengarna f?lja kostnaderna.

I grunden best?r ju problemet med segregerade skolor och oj?mlika villkor f?r olika barn p? st?rre samh?llsproblem ?n bara skolan. Boendesegregationen ?r stark och p?verkar hela skolsystemet. Tyv?rr verkar inte heller fria val f?r eleverna eller betygsintag minska segregationen, tv?rtom. Kanske kan en l?sning p? problemet vara att g?ra st?rre skoldistrikt eller omr?den, s? att barnen ?nd? f?r g? tillsammans med barn fr?n andra bostadsomr?den. Bussning har diskuterats och kritiserats l?nge och jag vet inte om det ?r en l?sning i sig, samtidigt som det ?r helt n?dv?ndigt att se till att skolorna blir med ”blandade”. Nyckeln ?r tror jag att inte i f?rsta hand se till skolorna med stora problem utan att se till de mest homogena skolorna – de d?r n?stan alla elever har v?lutbildade f?r?ldrar med medelklassbakgrund. Dels f?r att de skolorna som har mycket resurser m?ste kunna ta ansvar f?r fler elever, dels f?r att barnen i de skolorna m?ste f? egna erfarenheter av att Sverige ?r ett m?ngkulturellt land och ett samh?lle d?r m?nniskor tyv?rr fortfarande har olika f?ruts?ttningar. Om vi ska ha ett sammanh?llet samh?lle r?cker det inte med att alla barn f?r en bra utbildning. Vi m?ste ocks? vara medvetna om att m?nniskor har olika erfarenheter, f?ruts?ttningar och m?jligheter. M?nga av de barn som f?tt en bra utbildning har tyv?rr ocks? levt v?ldigt skyddade liv. M?jligheterna att p? sikt f? ett sammanh?llet samh?lle byggt p? solidaritet minskar om stora delar av befolkningen har v?xt upp utan att m?ta m?nniskor som har andra erfarenheter. Det g?ller i minst lika h?g grad social bakgrund och klass som de som har bakgrund i andra l?nder.

I r?dslagsmaterialet st?lls fr?gor om hur man kombinerar valfrihet och m?ngfald med j?mlikhet och sammanh?llning. Jag ?r inte s?ker p? att det ?r helt m?jligt. Och i nul?get ?r valfriheten i mycket en valfrihet f?r de redan resursstarka att v?lja bort ”problem”. Frihet och valfrihet ?r inte samma sak och kanske m?ste friheten f?r alla att f? en bra utbildning inneb?ra att vissa grader av valfriheten skalas bort. Det betyder inte att utbildning ska bli helt styrd och friskolor f?rbjudas, men vi m?ste v?ga st?lla fr?gan om det verkligen ?r v?rt vad det kostar att n?gra kan v?lja helt fritt, s?v?l i pengar som i ?kad oj?mlikhet.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , ,

2 svar på ”Bloggr?dslag del 2 – friskolor och segregering

  1. Pingback: Marta Axner » Blog Archive » Mer om skolan

  2. Pingback: Marta Axner » Blog Archive » Bloggr?dslag om skolan

Kommentarer inaktiverade.