Bloggr?dslag om skolan 1 – f?rskolan

H?r kommer mitt f?rsta inl?gg i bloggr?dslaget om skolan, och det handlar om f?rskolan. Det utg?r fr?n r?dslagmaterialets f?rsta fr?ga. Hela materialet finns h?r.

1. B?r alla barn l?ra sig l?sa och skriva redan i f?rskolan?

  • Hur ser ni p? den svenska f?rskolan? Var finns styrkorna och var ?r utmaningarna f?r framtiden?
  • Hur ser ni p? avv?gningen mellan ?l?rande och lek? i f?rskolan? Beh?ver det vara ett motsatsf?rh?llande? Hur m?ter vi p? ett lekfullt s?tt f?rskolebarnens lust att l?ra nytt? Beh?vs det mer av strukturerat l?rande tidigt just f?r att kompensera barn som inte kommer fr?n studievana hem eller som inte har svenska som modersm?l?
  • G?r det att g?ra ?verg?ngen till skolan mer flexibel, s? barnen kan f? b?rja n?r man k?nner sig mogen och f?r?ldrarna tycker det ?r dags?
  • Vilka reformer tycker ni socialdemokraterna b?r prioritera f?rst? Allm?n gratis f?rskola f?r alla 3-?ringar, fortsatt s?nkta avgifter, ?kad personalt?thet och kompetens eller utbyggnad s? att alla f?r plats d?r och n?r man s? ?nskar?
  • Vad kan och m?ste vi g?ra f?r att bryta k?nsm?nstren och ?ka milj?medvetenheten i f?rskolan?

F?rskolan ?r en speciell del av utbildningspolitiken i den meningen att f?rskolans utformning i mycket ?r f?rknippad med andra delar av politiken, inte minst n?r det g?ller arbetsmarknad, j?mst?lldhet och familjepolitik. Det ?r ett faktum att den utbyggda barnomsorgen p? 70-talet (tillsammans med avskaffandet av sambeskattningen) var en f?ruts?ttning f?r att Sverige nu sedan l?nge har internationellt sett v?ldigt h?g andel kvinnor i arbetskraften och d?rmed ?r ett av de l?nder i v?rlden som har h?gst syssels?ttningsniv?. Samtidigt som f?rskolan ?r en mycket viktig f?rsta del av utbildningssystemet s? kan inte utformningen av och politiken kring f?rskolan fr?nkopplas dess viktiga funktion i en fungerande arbetsmarknad, framf?r allt f?r kvinnor. Det h?r r?dslaget handlar ju om skolan och d?rmed st?r f?rskolans roll i utbildningssystemet i centrum i den h?r fr?gan. Trots det kan inte en politik om f?rskolan utformas utan att fr?gor kring vilken arbetsmarknad vi vill ha, hur f?r?ldraf?rs?kring och ?vrig barnomsorg ser ut och hur j?mst?lldheten p?verkas, st?lls och diskuteras. F?rskolan kommer alltid att st? i en sk?rningspunkt mellan barnens utbildning och omsorg, och f?r?ldrarnas och samh?llets behov av barnpassning under arbetstid. Den sk?rningspunkten beh?ver inte inneb?ra en dragkamp eller ett problem, tv?rtom tror jag att en bra f?rskola f?r barnens behov ocks? inneb?r b?ttre m?jligheter f?r sm?barnsf?r?ldrar att delta i arbetskraften.

Om jag ska ge ett enkelt svar p? fr?gan i rubriken, s? skulle jag s?ga ja. Jag tror att barn kan och b?r f? m?jlighet att l?ra sig l?sa och skriva – kanske r?kna enkelt ocks? – redan i f?rskolan. Redan i f?rskolan l?ggs grunden f?r hela utbildningen, och som vi vet spelar f?r?ldrars utbildning och klass stor roll f?r barnens framtida utbildning och val. I de akademikerhem jag och de omkring mig v?xte upp var det en sj?lvklarhet att l?ra sig l?sa tidigt, och l?sning uppmuntrades och ans?gs vara inte bara en bra och nyttig aktivitet utan grundvalen f?r att bli en bildad och bra person. Jag misst?nker att inte alla f?r?ldrar har den inst?llningen och det ?r kanske inte ?nskv?rt heller. Men om fler barn f?r m?jlighet att b?rja l?ra sig l?sa tidigare och tidigare kan b?rja l?sa p? egen hand, kanske f?r?ldrarnas utbildning och studievana spelar mindre roll och ?ven det barn som ?r uppvuxen utan mycket b?cker omkring sig kan uppt?cka litteraturen och l?sandets gl?dje.

Samtidigt som jag tror att det ?r bra med tidig l?str?ning, eller kanske snarare att bokst?ver och ord introduceras f?r barnen, s? tror jag att det samtidigt ?r otroligt viktigt att det inte blir en prestations- eller bed?mningsfr?ga f?r barnen. Helt g?r det v?l inte att undvika t?vlings- och prestationst?nkandet, men det b?r motverkas s? l?ngt det ?r m?jligt. Hur det pedagogiska uppl?gget f?r det h?r l?randet ska se ut har jag inte tillr?cklig kunskap f?r att bed?ma, men med den f?rst?rkning som skett av f?rskoll?rarutbildningen i och med att den sammanfogas med den ?vriga l?rarutbildningen borde det vara rimligt att f?rv?nta sig att s?dan kompetens ska finnas hos f?rskoll?rare, ?tminstone om n?gra ?r n?r fler utbildats.

Fr?gorna kring j?mst?lldhet i f?rskolan ?r helt centrala och ?r en de stora utmaningarna f?r en socialdemokratisk skolpolitik p? f?rskoleomr?det. Alla pratar om vilka stora problem det finns men ganska lite verkar h?nda. Enstaka f?rskolor och kommuner har projekt men n?gra st?rre gemensamma krafttag verkar det inte finnas politisk vilja till. Det r?cker inte att ha m?lformuleringar kring j?mst?lldhet, om inte personalen har redskapen – och viljan – att motverka ett k?nsstereotypt bem?tande kommer inte s? mycket att f?r?ndras. En f?rsta ?tg?rd vore att forts?tta satsningen p? genusvetenskaplig forskning och i det h?r fallet s?rskilt p? omr?det genuspedagogik. Mycket kunskap finns men mer beh?vs. Framf?r allt beh?vs ett betydligt st?rre inslag av koppling till forskningen i genuspedagogik p? (f?rskol-)l?rarutbildningen. Det beh?vs rej?la kurser, obligatoriska moment och ?terkommande tillf?llet att diskutera fr?gor kring k?n – och att i utbildningen utmanas i sina egna f?rest?llningar och vara ordentligt genomreflekterad i genusfr?gor innan man l?mnar l?rarutbildningen. Det betyder inte att alla l?rarstudenter ska indoktrineras eller avkr?vas s?rskilda ?sikter, utan att de sj?lva ska ha f?tt m?jlighet att fundera kring sina egna uppfattningar kring k?n och hur dessa p?verkar det egna bem?tandet av pojkar och flickor. Alltf?r ofta blir genusmoment i utbildningar korta nedslag som inte kopplas ihop med resten av utbildningen eller framst?r som speciellt relevant. Det r?cker inte att ha ett delm?l i kursplanerna om att ett genusperspektiv ska finnas med, det m?ste f?ljas upp att studenterna faktiskt ocks? l?rt sig n?got. Motsvarande kursmoment beh?vs naturligtvis ocks? p? gymnasiets barn- och fritidsprogram.

Satsning p? genuspedagogisk forskning och att den forskningen f?r genomslag p? f?rskoll?rarutbildningen ?r en viktig del, men inte tillr?cklig. Utbildning m?ste ocks? ges till de redan yrkesverksamma f?rskoll?rarna och barnsk?tarna. Den utbildningen kan nog l?mpligen g?ras i projektform d?r utv?rdering av den egna situationen/arbetet kombineras med mer teoretiska avsnitt. Dock b?r det ske rej?la gemensamma satsningar ?tminstone p? kommunniv? och kanske ?ven nationellt f?r att det inte ska bli sm? ”duttar” bland de redan engagerade utan en fortbildning av hela f?rskolan.

K?nsf?rdelningen bland personalen ?r ett problem som nog ?r ?nnu sv?rare att komma ?t. Den g?r inte att se eller bed?ma utryckt ur sitt sammanhang – en starkt k?nsuppdelad arbetsmarknad d?r kvinnodominerade yrken ?r l?gre v?rderade, l?gre betalda och har s?mre utvecklingsm?jligheter. I fr?ga om f?rskolepersonal finns dessutom ett dubbelt ”normproblem” – f?rskolan ?r ju inte bara en omv?rdnadsplats (=kvinnoplats) utan ocks? en barnplats och barn ?r nog ?nnu h?rdare kopplade till uppfattningar om kvinnlighet och moderskap. ?ven om mycket har h?nt p? det omr?det – m?n uppfattas alltmer som fullv?rdiga f?r?ldrar – s? ?terst?r mycket och jag tror att det fortfarande finns m?nga uppfattningar om att det ?r n?got skumt med m?n som vill vara med barn. Den allt st?rre diskussionen om pedofiler och registerkollar o.s.v. har knappast underl?ttat rekryteringen av m?n till f?rskolan ?ven om det naturligtvis ?r bra att fr?gor kring ?vergrepp p? barn lyfts fram och tas p? allvar. ?tg?rder f?r att rekrytera fler m?n till f?rskolan kan s?kert g?ras, men de viktigaste ?tg?rderna handlar nog inte om s?rl?sningar utan om h?gre l?ner, r?tt till heltid, b?ttre arbetsvillkor och m?jlighet att p?verka sin arbetssituation. Det skulle sannolikt inte bara locka fler m?n utan framf?r allt vara en liten insats f?r att f?rb?ttra kvinnornas situation p? arbetsmarknaden och d?rmed i f?rl?ngningen vara ett steg mot ett mer j?mst?llt arbetsliv och sannolikt en mindre k?nsuppdelad arbetsmarknad.

Fr?gorna om milj? och h?llbar utveckling tror jag ocks? b?rjar p? f?rskoll?rarutbildningen, med ett genomf?rande av den beslutade politiken att all utbildning ska ha ett perspektiv av h?llbar utveckling. Men ?ven h?r r?cker det inte med forskning och utbildning ?ven om det ?r j?tteviktigt. Jag tror att praktiken ?r viktig h?r – hur fungerar sj?lva f?rskolorna ur ett h?llbarhetsperspektiv? Sorteras sopor, sparas el, anv?nds eng?ngprodukter o.s.v. Genom att vara goda exempel och diskutera detta med barnen tror jag att en hel del kan h?nda. Kanske kan mer tid l?ggas p? att vara ute i naturen – det ?r naturligtvis beroende p? geografi och resurser men helt om?jligt vore det v?l inte. Jag skulle ocks? sl? ett slag f?r att h?llbar utveckling inte bara handlar om ekologi utan ocks? om en h?llbar och r?ttvis social utveckling globalt. Att spara resurser handlar ocks? om solidaritet med m?nniskor i andra l?nder, n?got som jag tror att ?ven sm? barn kan f?rst? och f? h?ra talas om.

Vilka reformer ska d? prioriteras n?r det g?ller f?rskolan? Av de f?reslagna skulle jag nog prioritera ?kad personalt?thet och kompetens (med betoning p? det senare) och som nummer tv? en utbyggnad av antalet platser. Allm?n gratis f?rskola ?r ett m?l tycker jag, men det finns andra reformer som ?r viktigare i nul?get.

Andra intressanta bloggar om: , , , , ,

4 svar på ”Bloggr?dslag om skolan 1 – f?rskolan

  1. F?rst vill jag tacka f?r att du tar det h?r initiativet och ?ppnar f?r ett r?dslag d?r fler kan ta del av de argument som framf?rs.

    Min egen uppfattning i den h?r fr?gan f?rgas av att jag lever i Stockholms innestad med tre barn i ?ldrarna 2-8 ?r som alla har g?tt/g?r i f?rskolan. Den f?rskola jag k?nner till pr?glas av en genomt?nkt pedagogisk id? d?r barnens framsteg g?r att avl?sa i ”mappar” som de f?r med sig hem vid l?s?rets slut. Personalens kompetens, men ocks? barngruppens storlek ?r de variabler som jag vill framh?lla som framg?ngsfaktorer.

    Som kommentar till r?dslagets fr?gor ?r min uppfattning att det pedagogiska inneh?llet och det faktum att inl?rning sker genom lek det som ?r den svenska f?rskolans styrka. Mots?ttningen som antyds i underlaget ?r enligt min mening i grunden falsk. Det kanske ?r sv?rt att f?rklara f?r den som inte har n?gon direkt kontakt med f?rskolan, men barn leker sig till kunskap, och genom att styra leken styr man ocks? kunskapsinh?mtningen.
    Vad g?ller flexibilitet vill jag peka p? det som jag idag uppfattar som den svagaste l?nken i skolsystemet, n?mligen 6-?rsverksamheten. Den f?r idag uppgiften att skolf?rbereda barn med v?ldigt olika f?ruts?ttningar, alltifr?n de som har flera ?rs f?rskola med strukturerad pedagogik bakom sig, till de som kommer fr?n hemmilj?er av mycket olika karakt?r. Verksamheten bedrivs i stora grupper, j?mf?rt med f?rskolan, vilket ger s?mre f?ruts?ttningar f?r individuall uppf?ljning, samtidigt som behoven av just detta ?r stora. Jag skulle vilja se en obligatorisk f?rskola, med sm? grupper och leken som pedagogiskt huvudinstrument, som man l?mnar n?r man ?r mogen, framf?r allt socialt, att ta steget ?ver till skolan, d?r inl?rningen st?ller st?rre krav p? barnet att hantera relationer och ”st?rningar” sj?lvst?ndigt. G?rna en st?rre flexibilitet allts?, men kanske mindre med utg?ngspunkt fr?n f?r?ldrarnas vilja ?n fr?n barnets f?rm?ga.
    Vad g?ller j?mst?lldhet och h?llbarhet s? st?r h?llbarhetsfr?gorna enligt min mening starka i f?rskolan. ”Alla” barn vet att det vi sl?nger bort och sl?pper ut p?verkar naturen negativt och att det inte ?r l?ngsiktigt h?llbart. Vad g?ller j?mst?lldhet ?r den enk?nade personalsammans?ttningen ett s? fundamentalt problem att ocks? mycket medvetna kompetensinsatser aldrig kommer att r?cka. Min k?pph?st ?r att n?r vi numera inte l?ter unga m?n g?ra milit?rtj?nst vore tiden mogen f?r en generell samh?llstj?nst f?r b?de m?n och kvinnor. Om vi kombinerar det med att erfarenhet av barn, egna eller genom arbetslivserfarenhet, ska vara ett krav f?r att f? tilltr?da chefstj?nster i den offentliga sektorn, kommer det att finnas en stor kader unga m?n tillg?ngliga f?r samh?llstj?nst i f?rskolan. En del av dessa kommer att forts?tta som f?rskoll?rare, men alla barn kommer att m?ta vuxna m?n i f?rskolan, och ?ven om dessa inte ?r rutinerade f?rebilder tvingar de den ?vriga personalen att reflektera ?ver hur m?n och kvinnor samarbetar i arbetslivet, och hur de bem?ter barnen.

    ?n en g?ng tack f?r att du uppl?ter utrymme f?r den h?r typen av inl?gg.

    Lars Arell, ordf?rande Johannes (s)-f?rening, Stockholm

  2. Hej! Jag vill prioritera en sak du inte tog med. (Eller gl?mde)
    R?tten till barnomsorg p? kv?llar och n?tter f?r f?r?ldrar med obekv?m arbetstid. Idag st?r det enbart att kommunerna ”b?r” och ”f?r” tillhandah?lla s?dan service om behovet finns. Men det borde st? ”har skyldighet”! F?r?ldrar som jobbar kv?llar och n?tter , t.e.x i v?rden, handeln,restaurangbranschen musikbranschen eller som sk?despelare har ofta behov av detta, s?rskilt i familjer d?r b?gge f?r?ldrarna har ett ”kv?lls och nattyrke”, eller i familjer d?r det bara finns en f?r?lder, d?r den andra ?r d?d, ok?nd, bor l?ngt bort eller ?r of?rm?gen att ta f?r?ldraansvar p.g.a t.e.x missbruk eller ?r ol?mplig som v?rdnadshavare. M?nga l?ser barntillsynen under arbetet med hj?lp av sl?kt och v?nner, men alla har inte sl?kt/v?nner i n?rheten som kan och vill. D?rf?r tvingas f?r?ldrar i Sverige idag g? p? bidrag trots att de inte vill n?got hellre ?n att jobba, enbart f?r att de inte f?r barnomsorg p? obekv?m arbetstid! Tv? ensamst?ende mammor med fasta heltidstj?nster som undersk?terskor i en liten kommun uppmanades nyligen att s?ga upp sig av kommunen, och vara arbetsl?sa ist?llet. Enbart f?r att det inte fanns n?gon barnomsorg p? kv?llar och n?tter i kommunen, och de inte kunde l?sa barntillsynen p? egen hand.
    ?r inte detta n?got S borde uppm?rksamma?

  3. Pingback: Marta Axner » Blog Archive » Bloggr?dslag om skolan

  4. Pingback: Marta Axner » Blog Archive » Mer om skolan

Kommentarer inaktiverade.